Etikettarkiv: Scharnhorst

Första brittiska nödlandningen i Sverige 1940

Fairey Swordfish Mk

Fairey Swordfish Mk

IMG_0001

En Fairey Swordfish startar från ett brittiskt hangarfartyg utanför Norges kust hösten 1940. Bild och text ur Brittiska nödlandare 1940-1945 av Rolph Wegmann

IMG_0004

Den 22 september 1940 nödlandade denna Swordfish Mk I vid Krycktjärn öster om Stugun i Jämtland. Det blev därmed det första brittiska flygplan som hamnade i Sverige under kriget. Bild och text ur Brittiska nödlandare 1940-1945 av Rolph Wegmann

HMS_Ark_Royal_h85716[1]

HMS Ark Royal

HMS_Furious-15

HMS Furious

 

HMS Glorious 3

HMS Glorious

German battlecruiser Gneisenau, early appearance (1938-1939).

Schlachtschiff Gneisenau

Scharnhost 3

Schlachtschiff Scharnhorst

Efter ockupationen av Danmark och Norge den 9 april 1940 opererade flera brittiska handelsfartyg utmed den norska kusten. Dessa var HMS Ark Royal, HMS Furious och HMS Glorious. Det sistnämnda sköts i sank den 8 juni av de tyska slagskeppen Gneisenau och Scharnhost.

Under september och oktober 1940 kulminerade de brittiska attackerna mot tyska mål i Norge när HMS Furious genomförde anfall mot fartygsmål i Trondheim och Tromsö. Anfallet i Tromsö genomfördes som ett nattligt torpedanfall.

När HMS Furious den 20 september seglade från Scapa Flow fanns 27 plan ombord. Fartyget anlände till vattnen utanför inloppet till Trondheimsfjorden tidigt på morgonen den 22 september och strax därefter startade sex stycken Fairey Swordfish Mk I från däck. Dessa flygplan tillhörde 825 Sqn. Fleet Air Arm. Ett av dem var L2860 med beteckningen G5-Foch som blev det första brittiska planet att nödlanda i Sverige.

Efter utfört uppdrag försökte man hitta tillbaka till fartyget, men på grund av dåligt väder omöjliggjordes detta. Flygföraren S/Lt. MacLeod-Rees beslutade sig då att flyga över Norge och till Sverige. Utan kartor över Sverige och med mycket lite bränsle kvar landade man intill stranden vid sjön Krycktjärn öster om Stugun i Jämtland. Polisen tog hand om planets besättning på tre man, vilken sedermera överlämnades till personal från F4 på Frösön för förhör. Besättningen internerades i Främbyn och återsändes till England efter en tid.

Besättning: S/Lt I.M.A. MacLeod-Rees (P) RN INT, S/Lt R.L.R. Morgan (WO) RN INT,
LAC B.L. Laing (G) RN INT

Förkortningar:

S/Lt = Sub-Lieutenant (underlöjtnant)
P = Pilot (förare)
WO = Wireless Operator (radiotelegrafist)
G = Gunner (skytt)
LAC = Leading Aircraftman (korpral)
RN = Royal Navy (Brittiska Flottan)
INT = Internd (internerad i Sverige)

Nödlandning i Kopparverkshamnen den 26 september 1940

KOPPARVERKET 1940 BILD

Vraket efter planet iKopparverkshamnen, Helsingborg. Foto finns hos Magnus Löwenstein

Kvällen den 26 september 1940 samlades besättningarna från 77 Blenheim, Hampden, Wellington och Whitley för genomgång av nästa uppdrag. Målet utgjordes av olika tyska kanalhamnar. Vid denna tid var det ett vanligt mål, men föga populärt bland besättningarna. En av besättningarna denna kväll var P/O Earl med tre man som flög Hampden P2090 från 61 Sqn vid Hemswell.

Målen som skulle prioriteras vid nattens anfall var slagskeppet Scharnhorst i Kiel och en akvedukt i Dortmund-Emskanalen.

Vid 23-tiden den 26 september öppnade luftvärnet, båda sidor Öresund, eld mot främmande flyg som flög norrut mellan Danmark och Sverige. Elden var intensiv från tyska batteriet norr om Köpenhamn. Ett av flygplan flög in över den svenska sida utanför Fortuna och passerade på nordlig kurs över Råå när det plötsligt vände och flög söderut. Det förlorade höjd och strök över vågtopparna när det slog i en stolpe, som utnyttjades för garnfiske.

Den 27 september efter midnatt halverade flygplanet i vattnet utanför Kopparverket söder om Helsingborg. Omedelbart efter haveriet siktades en nödraket men därefter var allt stilla. Vädret var ogynnsamt för en räddningsaktion, då det blåste kraftigt och sjön gick hög.

Vad som hände med P2090 över Kiel och varför planet vände och flög söderut är oklart och lär aldrig kunna klarläggas. När flygplansvraket lokaliserades i Kopparverkshamn fanns inga bomber ombord. Om de fällts över målet eller nödfällts senare är osäkert. Planet lyftes och bärgades in till kajen där man kunde konstatera att flygplanet träffats av flera skott från luftvärn och att vänstra motorn hade slitits bort men bortsett från det var flygplanet tämligen intakt. I samband med draggningen efter den saknade motorn påträffades kroppen efter en i besättningen tillsammans med den saknade Pegasusmotorn. Ytterligare två besättningsmän påträffades under de följande dagarna.

De förolyckade begravdes den 7 oktober på Pålsjö kyrkogård.

Svenska myndigheter hade fått information om att besättningen utgjordes av fyra man. Den fjärde, förare P/O Earl, hittades inte under de fortsatta spaningarna i vattnet utanför Helsingborg, först i slutet av november påträffades kroppen efter den saknade föraren P/O Earl vid Onsala-Sandö söder om Göteborg. begravdes den 26 november i Onsala. Kvarlevorna har senare flyttats till Kviberg i Göteborg.