Etikettarkiv: Rid i Natt

Första nummret av Rekord-Magasinet 1942

Bild från webben.

Baksida av Rekord-Magasinet nr 1 från 1942 med lagbild på IF Elfsborg. Bild från webben( wikipedia)

Mitt under det brinnande kriget, den 1 december 1942, utkom det först numret av Rekord-Magasinet ut som var en svensk idrottstidning för ungdomar. Bakom tidningen stod den svenske tidningsutgivaren och boxningspromotorn Edwin Ahlqvist.

Förutom idrottare innehöll tidningen även äventyrsberättelser, deckare och humor. Tidskriften var även ett inslag i samhällsdebatten när den försökte motverka fascism  och nazism samt ge ungdomen goda förebilder. Rekord-Magasinet anklagades för socialist- och kommunistpropaganda, men Edwin Ahlqvist menade att ”man ska våga säga vad man tycker och stå för sina åsikter”.

Tidningen namn ändrades 1956 till Tidningen Rekord, och 1968 till Nya Rekord. Den lades ned1969.

Under beredskapsåren publicerades en äventyrsserie om Per Stigman i tidningen, en slags ungdomsvariant av Vilhelm Mobergs ”Rid i natt”

Vilhelm Moberg under beredskapen

85._resultat

Moberg till vänster med sin bok Rid i natt. Bild från Krigsarkivet i Stockholm.

Vilhelm Moberg påbörjade arbetet med romanen Rid i natt, hösten 1940, efter att han hemförlovats från beredskapstjänst vid ett bevakningskompani. Som förlaga hade han ett tidigare utkast till en roman om ett bondeuppror i Värend  på 1600-talet. Han omarbetade händelserna tidigare under året, när  tyska trupper ockuperade Danmark och Norge , till en roman i historisk förklädnad.

Filmer under kriget

F 1  F 2  F 3  F 4    F 5F 6KALLE  F 8F 9

F 10  F 11  F 12 xxF 13

Under krigsåren var filmindustrin i full gång, både i USA och Europa och många klassiker som t ex ”Borta med vinden” 1939, såg dagens ljus. I Hollywood var Ingrid Bergman ett stort namn med bland annat ”Gasljus” och ”Klockorna klämtar för dig”, men epoken med Greta Garbo gick mot sitt slut. ”Tvillingarna” 1942 blev hennes sista film. Hitler och hans gäng blev till tacksamt stoff i många filmer, några exempel är ”Diktatorn” och ”Pimpernel Smith” med Leslie Howard. I Tyskland filmade Zarah Leander för fullt.

Även i Sverige pågick ett flitigt filmande. Allvaret ute i välden avsatte djupa spår i många filmer, men det goda skrattet fick också sitt. Några filmer från denna tid: ”Kalle på Spången” med Edvard Persson 1939, ”Med livet som insats” Alf Sjöberg 1940, ”Swing it magistern” med Alice Babs 1940, ”Första divisionen” Hasse Ekman 1941, ”Rid i natt” 1942 och ”Det brinner en eld” 1943 båda i regi av Gustav Molander, ”Hets” 1944 regi Alf Sjöberg, manus Ingmar Bergman.

Bilder från webben.

Litteratur under beredskapen

1X  2X  3X  4X  5X  6X

Läsintresset ökade dramatiskt under krigsåren. Bokhandeln upplevde gyllene tider, biblioteken var livligt besökta och genom läsecirklarnas förmedling kunde man ta del av de nya böckerna. Inom översättningslitteraturen dominerade, då som nu, amerikanska och engelska författare, men det fanns också en rik flora av ny svensk litteratur.

Här några exempel: 1939 kom Ivan Lo Johansson ”Bara en mor” och Harry Martinsson ”Verklighet till döds”. 1940 Karin Boye ”Kallocain” och Ture Nerman ”Europa 1940” (konfiskerad). 1941 Vilhelm Moberg ”Rid i Natt”, Eyvind Johnsson ”Grupp Krilon”, Alice Lyttkens ”Svenska kvinnor”, Frans G Bengtsson ”Röde Orm”. 1943 Lars Ahlin ”Tåbb med manifestet”. 1944 Pär Lagerkvist ”Dvärgen” , Nils Ferlin ”Med många kulörta lyktor”, Karl Vennberg ”Halmfackla”. 1945 Stig Dagerman ”Ormen” och Astrid Lindgren ”Pippi Långstrump”.

Bilder från webben.