Etikettarkiv: Minbomben

Minbomberna i Djuramåsa 26 februari 1944

Kulturmagasinet i Helsingborg 3342-2008:1 scener, övriga. Bilden tagen av Lindberg Foto, Helsingborg

Kulturmagasinet i Helsingborg 3342-2008:2 scener, övriga. Bilden tagen av Lindberg Foto, Helsingborg

Kulturmagasinet i Helsingborg 3342-2008:3 scener, övriga. Bilden tagen av Lindberg Foto, Helsingborg

Kulturmagasinet i Helsingborg 3342-2008:4 scener, övriga. Bilden tagen av Lindberg Foto, Helsingborg

Minbomberna i Djuramåsa 26 februari 1944

De olika bombtyperna / Minbomben Del 2

Minbomben är den vanligaste bombtypen: den avses för åstadkommande av skador mot byggnader, skyddsrum, broar, hamnanläggningar, oljecisterner m fl motståndskraftiga mål. Bombvikten varierar mellan 50 – 500 kg.

Bombkroppen består av relativt tunt gods, och sprängladdningen är proportionsvis mycket stor. Den uppgår till 50 – 60 % av bombvikten. Bombens huvudsakliga verkan, minverkan, förorsakats av det häftiga gastryck, som uppstår vid brisaden. Brisaden inträffar i regel efter fördröjning d v s sedan inträngt t ex i ett hus och passerat ett antal trossbottnar.  I husets nedre del sker brisaden, och av gastrycket slungas de bärande väggarna ut, och de ovanför befintliga våningarna störtar ned över den bortsprängda bottenvåningen. Den av brisaden uppstående luftstöten, som i regel riktas åt visst håll drar med sig den omgivande luften, vilket kan åstadkomma en luftförtunning med åtföljande luftsugning mot detonationsplatsen. Denna sugning kan på samma sätt som själva luftstöten med åtföljande luftsugning detonationsplatsen.  Denna sugning kan på samma sätt som själva luftstöten åstadkomma ödesdiger skadeverkan.

De ovan beskrivna skadorna på byggnader gäller i regel sådana av äldre typ. I moderna hus av stål och betong har bomberna visserligen i regel svårare att tränga genom trossbottnarna, som i detta fall oftast utgörs av armerad, och man har sett exempel på att den tunna väggarna  kan ”blåsas” ut, utan att den bärande stålstommen störtat samman.

Om en bomb briserat på en gata eller torg uppstår en mingrop, och ledningar av olika slag bryts sönder. Gasverksledningarna med sitt lättantändliga innehåll råkar ofta i brand. Luftstöten riktas emellertid inte rakt åt sidorna utan i konform uppåt. Kringliggande byggnader skakas därför inte vid marken utan ett stycke ovanför och uppåt.