Etikettarkiv: Luftförsvaret

Luftförsvaret under beredskapsåren/Luftbevakningsorganisationen/Luftbevakningstorn Del 1

luftbevakningstorn

Luftbevakningstorn. Bild SSMH Fo17488A

Lvtorn i cement med dubbel 40 mm Bofors ca 1940

Luftbevakningstorn i cement med en dubbel 40 mm Bofors ca 1940. Bild från Krigsarkivet i Stockholm.

Luftbevakningstorn i trä någonstans i Sverige ca 1940

Luftbevakningstorn i trä någonstans i Sverige ca 1940. Bild från Krigsarkivet i Stockholm.

Luftförvaret byggde sin verksamhet på fyra moment – luftbevakning, luftvärn, jaktflyg och luftskydd, de tre förstnämnda var rent militära och det sistnämnda av huvudsakligen civil natur.

Vid ett fientligt flygangrepp träde sålunda de fyra momenten i verksamhet. Luftbevakningen upptäcker och inrapporterar samt alarmerar. Luftvärnet inom det alarmerade området intar skärpt beredskap och utlöser, när angriparen kommit inom räckhåll, sin avvärjande eld, och jaktflyget startar och uppsöker de anfallande bombplanen, allt i avsikt att åsamka fienden sådana förluster, att hans anfall avbryts. Slutligen träder i samband med, ävensom efter flygangreppet luftskyddet i auktion.

Luftbevakningens uppgift var att upptäcka och inrapportera all flygverksamhet – fientligt såväl som eget. Med ledning av vad som rapporterades, skulle luftbevakningen även alarmera och orientera chefer och truppförband, myndigheter och orter m.m. inom de områden, som närmast berördes av den inrapporterade verksamheten i luftrummet.

För detta ändamål hade hela Sverige längs kuster och landsgränser omgivits av ett radband av luftbevakningsstationer så belägna i förhållande till varandra, att den ena stationens observationsområde alltid ingrep i de båda angränsande. Innanför den yttersta bevakningskedjan var sedan hela riket överkorsat av ett nätverk av bevakningskedjor och varje sådan linje belagd med luftbevakningsorganisationer efter samma grunder som i den yttersta kretsen. Nätverkets täthet och bevakningslinjernas sträckning var ytterst noga avvägda. För att organisera rapporteringsverksamheten från alla dessa luftbevakningsstationer var Sverige indelat i ett antal luftbevakningsområden och inom varje luftbevakningsområde fanns det en luftbevakningscentral. Alla inom ett luftbevakningsområde belägna luftbevakningsstationer, vare sig de fanns vid kusten (gräsen) eller inne i landet, stod de i telefonförbindelse med luftbevakningscentralen och rapporterade var och en för sig direkt till denna allt vad som tilldrog sig i luften inom vederbörligt stationsområde.

Givetvis innehöll dessa rapporter allt de iakttagelser, som med hänsyn till rådande sikt och väderlek m.m. kunde göras beträffande antal flygplan, dess kurs och verksamhet o s v.

Blå stjärnan, Sveriges kvinnliga bildåres riksförbund (Bilkåristerna), Röda Korset och Tornsvalor

Under beredskapsåren fanns det även andra frivilliga rörelser förutom Lottakåren som  växte i medlemsantal och gjorde stora insatser humanitärt och i totalförsvaret. En organisation var Röda stjärnan ( namnet ändrades i juli 1940 till Blå stjärnan). Stjärnsystrarna sysslade med djursjukvård inom försvaret. En annan organisation var Sveriges kvinnliga bilkårers förbund. Bilkåristerna tjänstgjorde som bilförare inom krigsmakten och civilförsvaret och som ersättare för inkallade inom den civila transportorganisationen.

Svenska Röda Korset hade under kriget en mycket omfattande verksamhet. Man ställde bl a hela sin sjukvårdsutrustning till totalförsvarets förfogande. Redan första krigsåret kunde Röda Korset utbilda tusentals sjukvårdare för det civila luftskyddet. Organisationen gjorde även betydande internationella insatser. Mest omtalad är evakueringen av koncentrationslägerfångar från Tyskland under krigets slutskede i de så kallade De vita bussarna.

För att klara sitt luftförsvar var Sverige under krigsåren helt beroende av manuell luftspaning, som skedde från luftbevakningstorn eller högt belägna platser., dygnet runt. Fram till maj 1940 sköttes luftbevakningen av landstormsmän. Eftersom dessa behövdes bättre på andra platser i näringslivet och försvar, kom i april 1940 en anmaning till frivillig luftbevakningstjänst. På mindre än 14 dagar anmälde sig 5000 frivilliga: lottor, skolungdom, arbetslösa och tjänstemän på semester. De flesta var kvinnor. Man tjänstgjorde i regel 4-6 veckor och hade rätt till dagpenning och familje- och hyresbidrag. Till den 1 oktober hade över 15.000 frivilliga tjänstgjort i luftförsvaret.

Läs mer på webben.

Svenska Blå Stjärnan/Svenska Wikipedia

Sveriges kvinnliga bildåres förbund (Bilkåristerna)/Svenska Wikipedia.

Bilkårens hemsida/Välj Om oss och Historia

Röda Korset/Svenska Wikipedia