Etikettarkiv: Göteborg

Prins Carl (”Blå prinsen”) samtalar med brittisk krigsfånge i Göteborg

Prins Carl (”Blå prinsen”) samtalar med brittisk krigsfånge i Göteborg i samband med en krigsfångeutveckling. Prins Carl var ordf för Svenska Röda Korset. Bild Krigsarkivet i Stockholm.

 

Havet gav skörd gav mat på bordet

IMG_0003

Det svenska havsfisket 1940 tillförde landet årligen omkring 124 000 tom animaliska livsmedel, varav 75 000 ton föll på Göteborg och Bohuslän. Betydelsen av denna del av livsmedelsförsörjningen under avspärrningen ligger i öppen dager. Medan fisket vid ostkusten under kriget kunde försiggå relativt ostört var däremot västkustfisket mera riskfyllt.  Trots alla faror sökte sig västkustfiskarna till fiskefälten i Kattegatt och Skagerack och dagligen hemförde de stora mängder livsmedel.

Ostkustfiskets utfall 1940 motsvarade det normala medan Ostkustfisket visade en viss nedgång.

Bristen på brännolja lade dock många hinder i vägen. Surrogat av tjärolja och terpentin användes i viss utsträckning.

S/S Bertha förlisning 1941

Bertha

S/S Bertha. Bild från webben.

S/S Bertha ägd av Rederi AB Magnus Stenbock i Helsingborg, avgick en 8 januari 1941 från Hamburg med en last av koks för att gå till Göteborg via Kielkanalen. Befälhavare var E. Lock och man var totalt 17 man ombord. I södra Öresund fick Bertha seglingsanvisningar för att passera de minerade områdena.

Man passerade på förmiddagen den 11 januari Nordre Röse fyr mellan Kastrup och Saltholm. Vid Kongedybet, exploderade en mina midskepps under fartyget. Bertha fick babords slagsida och sjönk efter några minuter. Livbåtarna hade förstörts vid explosionen men besättningen lyckades rädda sig upp på fartygets två flottar. Av Berthas besättningen på 17 man överlevde 13.

Vid explosionen omkom fyra man . Förstestyrman G. K. Assarsson hade varit i karthytten för att kontrollera kursen och blivit kvar här. De övriga tre övermaskinister F. A. Stillström, smörjare E. O. W. Pettersson och eldare O.H. Ny omkom i maskinrummet.

En kvart efter förlisningen nådde danska flottans transportfartyg Kongedybet fram till förlisningsplatsen och tog upp de överlevande och förde dem till Köpenhamn.

 

 

 

S/S Tilia Gorthon sänkning den 20 juni 1940

Tilia Gorthon 2

S/S Tilia Gorthon. Bild SMM Fo218830

Helsingborgsbåten S/S Tilia Gorthon, ägd av Rederi Activ, var den 25 maj 1940 under
J. F. Günthers befäl på resa från Bahia Blanca till Göteborg, när de stoppades av ett brittiskt örlogsfartyg och eskorterades till Liverpool. Framme i England tvångsrekvirerades hon och beordrades att gå till Frankrike. När de nått Frankrike fick kapten order från Motala via radio att gå tillbaka till Liverpool. Fartyget avgick i skydd av mörkret men tvingades vid midnatt ankra vid en minspärr. I gryningen lyckades man gå ut ur minspärren och vid middagstid ankrade fartyget vid Bell Ils. Resan mot Liverpool startade igen senare på natten.

Den 20 juni passerade fartyget Scillyöarna. Under natten lyckades man undvika att kollidera med en ubåt som var på väg upp i ytläge genom att göra en kraftig gir. Under giren observerade man ytterligare en ubåt i undervattensläge. Manskapet beordrades upp på däck och samtidigt började två tyska ubåtar beskjuta Tilia Gorthon med kanoner. Beskjutningen upphörde efter det att kapten Günther signalerat fartygets namn och nationalitet.

Besättningen beordrades omedelbart i livbåtarna, elva man i varje båt, en under kaptenens och en under förste styrmans befäl. Knappt hade man lämnat Tilia Gorthon förrän en torped träffade fartyget midskepps och sprängde sönder mittpartiet. Efter bara några minuter sjönk fartyget väster om Scillyöarna.

Torpeden hade avfyrats från U38 under befäl av Kapitänleutnant Heinrich Liebers .

Livbåtarna skiljdes åt i mörkret. Kaptenens båt påträffades av en fransk fiskebåt som tog ombord de skeppsbrutna. Fiskebåten sökte nu efter den andra livbåten, men utan resultat. Efter tre dygns segling i svår storm och hög sjö nådde man franska kusten.
Styrmannens livbåt satte segel och styrde mot kusten. Efter cirka 1½ dygns drivande i hård storm siktades man av ett flygplan som ledde en jagare till platsen. Jagaren eskorterade en konvoj. De skeppsbrutna svenskarna fick stanna till havs i ytterligare sex dagar och genomlida nya fasor innan de till slut sattes i land i Liverpool.

Några av dem reste hem med ångaren S/S Atos av Helsingborg, som själv blev torpederad den 3 augusti varvid båtsmannen från Tilia Gorthon, Gustav Nilsson, omkom

 

S/S Nordia från Höganäs

Fo215708

S/S Nordia. Bild SMM Fo215708

HMS_Imperial

H.M.S. Imperial. Bild från webben.

S/S Nordia, ägd av Rederi AB Höganäs, var på resa från Hult till Göteborg med last av styckegods och kol i februari 1940. Befälhavare var kapten E. Bengtsson.

På natten den 26 februari siktade man i mörkret konturerna av en jagare som rusade fram mot fartyget tvärs om babord. Trots att S/S Nordia direkt avgav varningssignaler rammades fartyget midskepps av den brittiska jagaren Imperial.

Trots skadorna såg det till en början ut som man skulle kunna fortsätta resan, men en stund senare fick S/S Nordia babords slagsida och började sjunka. Befälhavaren lät nu slå stopp i maskin och kallade alle man till livbåtarna. Den tilltagande slagsidan försvårade sjösättningen av styrbords livbåt. De två män som firat livbåten blev tvungna att hoppa i sjön för att försöka nå den. Livbåten tvingades dock av överbrytande sjö söka sig ned i lä om fartyget. Båda männen, andrestyrman Johan Thyselius och matrosen Olof Sjöberg, drunknade vid detta försök.

Cirka en timme efter olyckan bärgades de överlevande av samma jagare som rammade deras fartyg och fördes sedan till Lerwick. De transporterades därefter till Kirkwall och flög sedan hem till Sverige.

 

M/S Ningpo

NINGPO 2

M/S Ningpo SMM Fo66593A

M/S Ningpo byggdes för trafik på bolagets linje på Kina och Japan och kunde även ta passagerare. Ägt av AB Svenska Ostasiatiska Kompaniet, Göteborg

I april 1940 hamnade Ningpo utanför Skagerrakspärren och gick därefter i fart på Stilla Havet mellan amerikanska och ostasiatiska hamnar.

M/S Ningpo blev minsprängd i aktern av en drivande mina i Singapore i juni 1941. Efter provisoriska reparationer bogserades fartyget till Manila, där lasten lossades mellan 19 och 28 oktober. Bogserades därefter till Hongkong för reparation. När kriget mellan Japan och USA bröt ut i december 1941 beordrade engelsmännen att hon skulle sänkas, så att fartyget inte skulle falla i japanernas händer. Efter att besättningen lämnat fartyget öppnades bottenventilerna och hon sjönk på grunt vatten med överbyggnaderna liggande i vattenytan. Brittiskt och japanskt artilleri sköt därefter fartyget i brand.

Avmönstring hölls den 15 december 1941 på konsulatet varefter besättningen inte fick någon hyra och den 25 december kapitulerade Hongkong till japanska styrkor.
Lasten som lämnats kvar i Manila hemfördes senare av lejdbåten Dagmar Salén.
Japanerna internerade besättningen från Ningpo i Hongkong.

Annandag påsk 1942 vid ett gangsteröverfall dödades andre styrman Anton Forsberg, tredje styrman Paul Lindqvist och tredje maskinist Karl Andersson. Ningpo besättningen flyttades i maj 1942 av japanerna till den internationella bosättningen i Shanghai. Av de kvarvarande besättningsmännen dog förste styrman Gottfrid Lundin, samt motormännen Artur Svensson och Erik Lundberg på grund av malaria och svält, innan sjömännen den 23 november 1945 kunde resa hem med det brittiska trupptransportfartyget Tamaroa som anlände till Liverpool den 30 december. De överlevande från Ningpo kom till Malmö den 2 januari 1946.

Text ur Richard Areshoug bok Dödlig resa.

SSMH = Stockholms Sjöhistoriska Museum

Läs mer på webben.

M/S Ningpo Svenska Wikipedia

M/S Ningpo /Björn Alvebranda

M/S Ningpo/DN

 

NINGPO 3

Överlevande från M/S Ningpo i Göteborg. Bild från webben.

Här har de just anlänt till Göteborgs Central, utan pengar, inget tack och efter 6 år på en resa som skulle ta 6 månader. De första myndighetspersonerna var tullen i Malmö och polisen som spärrade in dem i en cell eftersom de såg så vilsekomna ut på kajen, dåligt klädda för vintern, nästa myndighet som hörde av sig var skatteverket!!!! De hade ju inte betalat någon skatt!!!! OTROLIGT men ganska typiskt svenskt.

Bild och text  från webben.

NINGPO 4

Trupptransportfartyget Tamaroa som förde hem våra svenska sjömän från Kina 1945. Bild från webben.

NINGPO

Efter andra världskriget startade Aftonbladsjournalisten Börje Heeds dokumentärroman SOS…Ningpo (1954) den första påtagliga debatten om krigsseglarnas öde i Sverige. Samtidigt pågick en rättsprocess som startats 1946 av Svenska sjöfolksförbundet, med advokat Henning Sjöström som förbundets juridiska ombud, för att ge Ningpo-männen ersättning. Opinionen och framstötar hos regeringen gjorde att man 1952 betalade ut en viss summa till Ningpo-männen för psykiskt lidande, och man avskrev även tidigare skulder. Ytterligare en utbetalning gjordes till besättningen 1959.

 

Skagerackspärren

Klicka på bilden för större version.

Skagerackspärren var en minering i Skagerack utförd av Tyskland, efter det tyska angreppet på Danmark och Norge under andra världskriget, den 9 april 1940.
Genom Skagerackspärren kom den svenska handelsflottan att klyvas i två delar, utanför spärren och innanför spärren.

Under perioden 14 april – 10 juni sänktes i Skagerack 13 svenska handelsfartyg samt ett mindre antal fiskefartyg av minsprängningar och torpederingar. Sverige stod därmed helt isolerat från kontakt med världshaven via Skagerack. Därför blev Sverige helt beroende av handeln med Tyskland samt med av Tyskland ockuperade länder. Under denna tid fördubblades handeln med Tyskland.

I september 1940 kunde ett svenskt handelsfartyg för första gången få tillstånd av båda krigförande sidor att passera Skagerackspärren, s.k. lejdtrafik. Det var tankfartyget M/T Sveadrott med en last av olja från mexikanska golfen på väg till Göteborg. För att passagen skulle tillåtas krävde de krigförande att fartyget genom Skagerack skulle eskorteras av svenska örlogsfartyg, vilka skulle fungera som en garant att ingen sida skulle försöka kapa henne. Till detta uppdrag utsågs jagaren H.M Nordenskjöld och hjälpkryssaren Hjkr 4 Waria. I slutet av augusti målades blå-gula band i fören och aktern på jagaren och man monterade strålkastare, som lyste upp fartygets sidor.