Etikettarkiv: Djuramossa

En svensk tiger

Bild scann av en musmatta.

En svensk tiger är en bild som skapades av Bertil Almqvist med signaturen ”Bertila” på uppdrag av Statens Informationsstyrelse, SIS, hösten 1941. Bilden blev en samlande symbol för Vaksamhetskampanjen, som startade 21 november 1941, av SIS. Syftet med kampanjen var att mana allmänheten till tystnad om allt som kunde skada det neutrala Sverige.

En blågulrandig tiger med texten En Svensk Tiger sammanfattade det som avsågs: vikten av att hålla tyst om svenska angelägenheter, samt vikten av att vara stark i den rådande situationen.

När Vaksamhetskampanjen avslutades, avslutades även användningen av bilden. Bertil Almqvist såg dock själv till att skapa en liten tiger i form av en nål, som såldes till förmån för Landstormspojkarna 1942-1943.

Bildens syfte var att uppmana befolkningen att hålla tyst, ”En svensk tiger”, samtidigt som bilden gav intryck av att svensken i allmänhet skulle uppfattas som stark, smidig och lite farlig, som kattdjuret tigern.

Bertil Almqvists döttrar gav efter faderns död Beredskapsmuseet i Djuramossa Johan Andrée rätt att använda tigerloggan vilket gav upphov till en infekterad strid mellan den militära underrättelsetjänsten och museet.

 

 

 

Djuramossa muséum 1997. Foto och text Jan Waernberg

 

När ”portarna” slogs upp för kustartilleribatteriet Helsingborg var knappast någon som trodde att två privatpersoner, Johan och Marie Andree med barn skulle ro skutan i land. Även kommunen var i början ointresserad men från markägarens sida var stödet påtagligt. Mina bilder från det första året visar hur primitivt det var – men intresset från besökarna var det inte fel på.

Besökarna fick först betala entré vid den kombinerade museikontoret, kassan och glasskiosken. Boden har sedan byggts in i en gammal flygplanshangar från en landsvägsbas från kalla kriget.

Johan Andree är själen bakom Batteri Djuramossa som Batteri Helsingborg benämns. Med sin bakgrund som militär, reservare och militär tjänstgöring utomlands är han som klippt och skuren för att leda museet.

 

Det är två fälthaubitser från andra världskriget. Den ena är 10,5 cm haubits m 39/40 som köptes in samtidigt med halvbandvagnen DEMAG som Volvo senare kopierade som artilleritraktor m/43.

Svensk mobil luftvärnsstrålkastare med eget kraftaggregat och kabeltrumma. Planer på att renovera strålkastaren till fungerande skick stötte på patrull då dess starka ljus kunde påverka trafiken på Kastrup nattetid…

Annars hade det varit en spännande sak att få se strålkastarens ljus spela i mörkret.

Strv m/39 Landsverk. Stod många år som öppet vrak på Ravlunda skjutfält, sedan hämtad av Beredskapsmuseet och nu exteriört komplett med tornpjäs. Saknar dock motor/växel (drivsystem).

Museet har ju både en Strv m/40 som en Strv m/41 i gående skick.

Ingången till Maja 1997.

Kanonen Maja 1997 efter att pjäsbunkern frilagts. Efter donationer från medlemmarna i Svenskt Militärt Bibliotek kunde Maja täckas in av ett inglasat burspråk. Innan inglasningen kunde det vara svinkallt inne i bunkern!

Kanonen Maja 1997 efter att pjäsbunkern frilagts. Efter donationer från medlemmarna i Svenskt Militärt Bibliotek kunde Maja täckas in av ett inglasat burspråk. Innan inglasningen kunde det vara svinkallt inne i bunkern!

Maja i sittvärn. Bilden visar slutstycket på 10,5 cm pjäsen Maja.

Slutstycken till 10,5 cm kanonen Maja i sitt pjäsvärn på Djuramåssa.

Till vänster läggs hylsor, karduser och granater i ett stycke efter att ha satts samman i ammunitionsrummet innanför pjäsen. Vintertid var det kallt, fuktigt och dragigt i det öppna pjäsrummet.

I Batteri Helsingborgs gamla ledningscentral och bunker har en underjordisk utställning anordnats med uniformer och vapen ordnade i olika dioraman, och i en liten biografsalong visas filmer från beredskapsåren.

I Batteri Helsingborgs gamla ledningscentral och bunker har en underjordisk utställning anordnats med uniformer och vapen ordnade i olika dioraman, och i en liten biografsalong visas filmer från beredskapsåren

Redan från starten 1997 har glasmontrarna med vapen och uniformer från Sverige och de krigförande länderna hållit absolut toppklass. Säkerhetstänket har varit outstanding och ordnats med polismyndigheternas samverkan. Inte ens Armémuseum med sina stora vapensamlingar har kunnat visa upp det de har efter vapenstölder tidigare. Det innebär att Beredskapsmuseet på Djuramossa lockar till sig besökare från hela Sverige och norra Europa.