Männens dagliga liv under Beredskapsåren i ett axplock av bilder. Del 46

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Dela inlägget:
Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Pin on PinterestEmail this to someonePrint this page

Männens dagliga liv under Beredskapsåren i ett axplock av bilder. Del 45

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Dela inlägget:
Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Pin on PinterestEmail this to someonePrint this page

Männens dagliga liv under Beredskapsåren i ett axplock av bilder. Del 44

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

 

Dela inlägget:
Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Pin on PinterestEmail this to someonePrint this page

Den tyske storspionen var svensken Wolfhans Gottfried von Herder, alias Doktor Heller

Wolfhans Gottfried von Herder, alias Doktor Heller, Fotot är tagit i Karlstad i samband med rättegången 1945. Bild från boken Svenskar i Hitlers krig av Kjell-Åke Steen.

Wolfhans Gottfried von Herder, alias Doktor Heller, var mannen som sedan 1943 lett den tyska arméns spionverksamhet mot Sverige från Oslo.  Doktor Heller samarbetade även med Arvikanazisten Thorvald Calais, som tidigt under kriget illegalt begett sig till Norge. Calais utnyttjades också i sverigespionaget. I krigets slutskede råkade Calais ut för en trafikolycka. Den norska polisen fann bland hans papper uppgifter som avslöjade Hellers riktiga identitet.

 Herder föddes 1908 i Bautzen, Sachsen Han var son till Regierungsrath Arthur von Herder och Hertha von Koerner, vilken 1919 gifte om sig med den svenske amiralen Claës Lindström.  W.G. von Herder flyttade till Stockholm vid 11-års ålder och tog sedermera studenten på Beskowska skolan. Han studerade sedan språk i Frankrike och England samt juridik i Tyskland. Han ben skadades svårt 1930 i en motorcykelolycka. 1941 placerades han som Regierungsrath vid krigsdepartementet i Berlin. Efter Stalingrad anmälde han sig som frivillig vid pansartrupperna, men placerades i signaltjänst p.g.a. sitt ben. Hans bana som spion började i slutet av juli 1943 då han slog sig ned i Lysaker. Förutom att studera tidningar organiserades ett spioneri i gränstrakterna. Norska och svenska gränsbor lämnade upplysningar om det svenska försvaret. Han ställdes senare inför rätta för spioneri i Arvika.

 Herder dömdes av Jösse häradsrätt till 2,5 års straffarbete vilket hovrätten fastställde. Målet gick till högsta domstolen vilken egendomligt nog frikände honom då man ansåg att han enbart utfört honom åliggande uppgifter som krigsman.

 Han  gick alltså fri medan, men man lyckades få honom utvisad  från Sverige tillbaka till det som nu var Östtyskland.

 

Dela inlägget:
Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Pin on PinterestEmail this to someonePrint this page

Männens dagliga liv under Beredskapsåren i ett axplock av bilder. Del 43

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Dela inlägget:
Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Pin on PinterestEmail this to someonePrint this page

Männens dagliga liv under Beredskapsåren i ett axplock av bilder. Del 42

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Dela inlägget:
Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Pin on PinterestEmail this to someonePrint this page

Männens dagliga liv under Beredskapsåren i ett axplock av bilder. Del 41

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Dela inlägget:
Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Pin on PinterestEmail this to someonePrint this page

Josef Larsson överlevde ensam Hitlers dödscell…

Josef Larsson, var en svensk-norsk fackföreningsledare och politiker (Arbeiderpartiet)Han var född den 12 oktober 1893 i Karlstad och avled den 27 december 1987 i Oslo. Han var ordförande för Norsk Jern- og Metallarbeiderforbund, norska LO:s största förbund, åren 1934–1958.

När tyskarna kom den 9 april 1940 beslöt LO att fortsätta den fackliga  arbetet trots krigslagarna.

Tyskarna accepterade – efter att själv utsett en ordförande – Landsorganisationens (LO) verksamhet. Men kontroverserna kom och motståndet ute bland medlemmarna hårdnade.

Den 3 september 1941 ut bröt den s k ”mjölkstrejken” vid metallindustrierna i Oslo. Tidigare hade arbetarna fått köpa en liter mjölk varje dag till reducerat pris. Plötsligt halverades ransonerna för att sedan helt utebli.

Omedelbart kom reaktionerna i form av en vild strejk. Josef Larsson kallades till tyskarna, han fick klara beskeds av dessa att om strejken fortsatte skulle det flyta blod.

Larsson kallade samman arbetsplatsombuden och förklarade att frågan inte kunde anses ha sådan vikt att man skulle riskera människoliv. Ordern var: gå tillbaka i arbete.

Tyskarna tycktes ha anat något större bakom aktionen. Man såg tendenser till konspiration och revolt.

På morgonen den 10 september vid 4-tiden gjorde Gestapo razzior i hemmet fem ledare inom LO där ibland Josef Larsson.  Vid följande rättegångar dömdes samtliga till döden. Två av dessa avrättades med de tre andra däribland Larsson domar omvandlades till livstids tukthus. Detta innebar att de skulle friges när kriget var slut, oavsett vem som van kriget.

De tre fackförenings männen fördes till Tyskland. De placerades först i isoleringsceller i Fuhlsbüttels tukthus i Hamburg. Isoleringen varade i omkring ett är innan de allierade bombningar tvingade fram en omplacering av fångarna.

Alla tre passera flera fängelser  innan Josef kom till Dessau i Bayern men då hade de båda andra redan dött.

Larsson kom hem till Norge efter krigsslutet som ensam överlevande.

 

 

Dela inlägget:
Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Pin on PinterestEmail this to someonePrint this page

Automatvapen under beredskapen

AMF Automatvapen Nr 20 Neg. 26. Bild Krigsarkivet i Stockholm.

AMF Automatvapen Nr 20 Neg. 27. Bild Krigsarkivet i Stockholm.

AMF Automatvapen Nr 20 Neg. 30. Bild Krigsarkivet i Stockholm.

AMF Automatvapen Nr 20 Neg. 31. Bild Krigsarkivet i Stockholm.

AMF Automatvapen Nr 20 Neg. 47. Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Dela inlägget:
Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Pin on PinterestEmail this to someonePrint this page

Männens dagliga liv under Beredskapsåren i ett axplock av bilder. Del 40

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Dela inlägget:
Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Pin on PinterestEmail this to someonePrint this page