Kategoriarkiv: Spionverksamhet

Operation Stella Polaris

Lådor lastas av från båt i samband med Operation Stella Polaris. Bild från webben.

Ombord på en av båtarna på väg till Sverige under Operation Stella Polaris. Bild rån webben.

Operation Stella Polaris var en hemlig finländsk underrättelseoperation i samband med slutet av Fortsättningskriget Syftet var att flytta utrustning och känsligt underrättelsematerial från Finland till Sverige så att verksamheten skulle kunna fortsätta där. Man ville undvika att materialet skulle falla i Sovjetunionens händer. Fiskebyen Nämpnäs i Närpes, Österbotten var bas för operationen för att skeppa till svenska hamnar.

Under sommaren 1944 planerades Operation Stella Polaris, när det började bli uppenbart att Finland skulle förlora kriget, och det bedömdes att Sovjetunionen skulle kunna ockupera Finland. En av avsikterna från finländskt håll var att kunna etablera finländsk militär signalspaning på svensk mark åt en möjlig finländsk exilregering.

Större delen av materialet överflyttades den 22 september 1944 till Sverige. Operation Stella Polaris kom att bli betydelsefull för uppbyggnaden av det svenska Försvarets radioanstalt (FRA). Major Carl Petersé, chef för försvarsstabens underrättelsetjänst, C-byrån, var ansvarig operationen på den svenska sidan.  Tre fartyg överförde från Bottenviken lastade med packlådor innehållande arkiv och signalspaningsutrustning sant ungefär 750 personer (den finska personalen med familjer) genomförde Operation Stela Polaris mellan Närpes i Finland och i Sverige, Härnösand, Nystad och Gävle.

Eftersom Sovjetunionen inte annekterade Finland efter Mellanfreden i Moskva den 19 september 1944, återvände majoriteten av den finländska personalen med familjer hem, utom de som anställdes av FRA, runt årsskiftet 1944/45. Återvändande finnar fick på egen hand ta sig över gränsen vid Torne älv i smyg. Sverige erbjöds att överta utrustning och vissa handlingar. FRA fick på så sätt tillgång till teknisk utrustning och sju arkivlådor, vilket blev en viktig grund för FRA:s verksamhet.

Operaration Stella Polaris ledde till att Sverige fick tillgång till en stor mängd kvalificerat material samt kunskap från signaltekniker, vilka i vissa fall dessutom anställdes. För Finland innebar affären inrikespolitiska förvecklingar.

I källaren på Hotel Aston i Stockholm sorterades underrättelsematerialet i källaren från oktober 1944. Därefter fraktades det iväg av FRA. Stora delar av materialet förvarades sedan av Carl C:son Bonde på Hörningsholms slott och 29 lådor av Svante Påhlson på Rottneros från 20 mars 1945. Sju lådor för Sverige intressant material hade tidigare lämnats till Försvarets Radioanstalt. Det i Sverige lämnade originalmaterialet kom i december 1960 att brännas på Lövsta sopstation i Stockholm, även det som då tillhörde FRA. Detta skede efter ett irreguljärt ingripande av den pensionerade svenske generalen, och tidigare chefen för armén, Carl August Ehrensvärd. För tidpunkten för Operation Stella Polaris  hade han varit förvarsstabschef.

Efter återkomsten till Finland förföljdes och arresterades de som varit inblandade i Operation Stella Polaris av den kommunistdominerade finländska Statspolisen (säkerhetspolisen, den så kallade Röda Stapo). Inte förrän i början av 1950-talet förklarade Finlands Justiekansler att de som deltagit i Operation Stella Polaris inte var aktuella att anklaga för krigsförbrytelse.

Reino Hallamaa som var operationsledare hade på Hotel Aston låtit mikrofilma material, vilket han sålt till flera länders underrättelseverksamheter.

Major Carl Petersé. Bild rån webben.

Carl August Ehrensvärd, Vid tidpunkten för Operation Stella Polaris var han förvarsstabschef. Bild från webben.

Finske operationsledaren för Operation Stella Polaris, Reino Hallamaa