Kategoriarkiv: Röda korset

Vita bussarna – Röda Korset

Bild från SMB.

Bild från SMB.

Vita bussarna var en aktion med bussar som leddes av den svenska greven Folke Bernadotte. Syftet med aktionen var att under slutet av Andra världskriget (förberedelserna inledda under februari 1945 rädda skandinaver (danskar och norrmän samt även svenskar) som satt i tyska koncentrationsläger. Namnet kommer av att bussarna var vita med röda kors ditmålade på taket, sidan, fram och bak, för att bussarna inte skulle bli tagna för att vara militära mål.

Prins Carl (”Blå prinsen”) samtalar med brittisk krigsfånge i Göteborg

Prins Carl (”Blå prinsen”) samtalar med brittisk krigsfånge i Göteborg i samband med en krigsfångeutveckling. Prins Carl var ordf för Svenska Röda Korset. Bild Krigsarkivet i Stockholm.

 

Röda korset vid ångfärjestationen i Helsingborg, mars 1945 vid fångutväxlingen

Bild Kulturmagasinet i Helsingborg 3938_98_003 :: fotografi.

Röda korset vid ångfärjestationen mars 1945 vid fångutväxlingen

 

M/S Eros grundstötning vid Polino Point

Eros 1942

Bild från Dödlig resa av Richard Areschoug

CAMELIA

M/S Camelia. Bild SMM Fo29631A

FORMOSA

M/S Formosa. Bild SMM Fo10196C

M/S Eros, ägd av Rederi AB Helsingborg (Otto Hillerström) i Helsingborg togs ut som ett av de svenska fartyg som sattes in i Röda Kors-trafik till Grekland.

De krigförande beviljade den 14 juli 1942 fri lejd för Röda Kors-fartygen M/S Eros, M/S Camelia och M/S Formosa så att de kunde gå till Kanada för att lasta spannmål till Grekland. Kapen A. J. Hassling var befälhavare under alla Eros resor mellan dessa resor.

Vid jultid 1942, då Eros närmade sig sin destination i Grekland stoppades hon av ett tyskt örlogsfartyg och gavs order om att hon skulle gå mot Pireus. Framme i Pireus skulle fartyget ta ombord medicin och torrmjölk från Röda Korsets lager, för att sedan gå till Soloniki. Kaptenen Hassling ville inte följa direktiven utan ville i stället lossa i Pireus. Eftersom han vägrade lyda order blev fartyget liggande på redden i drygt tio dagar, men till slut löd man order.

På morgonen den 1 januari 1943 lämnade Eros Pireus och till en början hade hon tysk  eskort. Tyskarna hade även gett dem ett tyskt sjökort där resrutten var inritad. Lotsen och det tyska eskort fartyget lämnade Eros på eftermiddagen samma dag. Kraftig ström rådde i farvattnet och alla fyrar var släckta, dessutom var det extremt molnigt.

När Eros vid 18-tiden var tvärs Polino Point rände man på ett undervattensgrund. Vatten steg hastigt i förskepp och maskinrum.  När vattnet nått över maskindurken var man tvungna att överge tätningsförsöken.  Man ansåg att det inte var någon  fara då Eros stod fast på grundet och stannade därför kvar ombord under natten.

Besättningen konstaterade i gryningen att man gått på grund 100 meter från ön Polykandos branta nordväst udde. En del av besättningen hämtades av ett tyskt sjöplan den 2 januari, vilka totalt utgjordes av 28 man samt en Röda Kors-deltagare.  När planet på nytt återvände till fartyget hade vinden friskat i och fartygets resterande besättning hade gått i livbåtarna och tagit sig i land.  På grund av den ökande vinden riskerade Eros att brytas sönder och glida av grundet.  Det blåste nu upp till storm och den 4 januari bröts Eros på mitten och sjönk.

Eros skeppsbrutna besättning inkvarterades i den forna sovjetiska legationen i Aten innan hemresan till Malmö med tåg kunde ordnas.

 

Kvinnors roll under krigsåren

297._resultat

Lottor (SLK) får utbildning . Bild från Krigsarkivet i Stockholm.

Det andra världskrigets utbrott medförde en helt ny situation för Sveriges husmödrar, som ju var de som skötte familjernas hushållning. Hur de gjorde rent praktiskt för att få maten och andra förnödenheter att räcka är föga omskrivit. Hur många hade släktingar på landet som kunde förse dem med färskvaror? Hur fungerade den svarta marknaden? Hur omfattande var byteshandel med matkuponger och med urvuxna barnkläder och skor?

Vi vet att husmödrarna syltade, konserverade och saftade som aldrig förr. Men vilken ekonomisk betydelse hade det? Vi förstår att samtalen husmödrar emellan mycket kom att handla om hur man skulle kunna ersätta mjöl, ägg och smör i baket och göra biffar på morötter, men inte hur detta verkligen i praktiken gick till.

De flesta yngre familjer fick det svårare under krigsåren genom att samhällets ekonomiska hjälp inte kunde ersätta den förlorade arbetsinkomsten under de perioder männen var inkallade – i varje fall till att börja med. Först 1942-43 förbättrades den ekonomiska hjälpen till de inkallades familjer så mycket, att de kunde behålla sin levnadsstandard från förkrigstiden – i många fall till och med förbättra den.

Den största ersättningsinsatsen tycks kvinnorna ha gjort i jordbruket. Tusentals unga flickor hjälpte till på gårdar runt om i Sverige i KBK:s regi.

Unga kvinnor ställde också upp som luftbevakare som i särskilda bevakningstorn spanade efter fientligt flyg, s.k. ”tornsvalor”. Den tidningsannons som vädjade till frivilliga krafter vände sig dock till män, att döma av textens ordalydelse och teckningen av en ung man med kikare. Bara 5 664 kvinnor ställde upp som luftbevakare 1943 mot hela 11 017 män. Detta kan bero på att kvinnorna fick först var tvungna att genomgå lottautbildning för att få bli luftbevakare medan unga män, och även skolungdom, antogs utan förkrav.

En stor insats gjorde kvinnorna i Lottarörelsen, Rädda Barnen, Röda Korset och i hjälporganisationer för Norge, Belgien och framför allt Finland. Den landsomfattande organisationen Centrals Finlandshjälpen tillkom på initiativ av tre kvinnor. En av initiativtagarna var, landshövdingskan Maja Sandler. Det förefaller som om kvinnor fick vara med i ledningen mest då de själva tagit initiativet till någon aktion. Ett annat exempel är jaktplansinsamlingen för Finland som kvinnor i Göteborg satte igång 1939.

En av de största enskilda insatser som lottarörelsen gjorde under kriget var att organisera mottagandet av finska barn och andra som flytt från krigets Finland.

Även Bilkåristerna gjorde en stor insats när de körde lastbilar och ambulanser i fält.

 

 

Norrmännens avresa från Hälsingborg efter vistelse i tyska arbetsläger

NORMAN

Norman avresa från Hälsingborg efter sin vistelse i Tyskt arbetsläger under andra världskriget. Bild Kulturmagasinet Fredriksdal, Helsingborg Nummer: 1456-2008:1

Norrmännens avresa från Hälsingborg. En man i kostym med en norsk flagga i handen, på huvudet har han en mössa vars text troligen är: ”Sachsenhausen 1942-” S var ett Tyskt arbetsläger under andra världskriget.

Bild och text Kulturmagasinet Fredriksdal, Helsingborg Nummer: 1456-2008:1 .

Vita bussarna genom Helsingborg

VITA BUSSAR HBG

De vita bussarna som transporterade befriade lägerfångar från de tyska koncentrationslägren, här parkerade på Gustav Adolfs torg. Bild från webben.

Kort innan krigsslutet kom en stor mängd fångar från koncentrationslägren i Tyskland och Polen med de vita bussarna till Helsingborg. De första transporterna kom redan i april 1945. Fångarna anlände med färjor, lasarettsfartyg, tåg och bussar. Fångarna befann sig i ett katastrofalt dåligt skick och många avled under resan mot friheten. Civilförsvaret, hemvärnet, Röda Korset, Lottakåren och polisen i Helsingborg tog hand om fångarna och inkvarterade dem tillfälligt på skolor och andra offentliga förrättningar. Ramlösa Hälsobrunn och kasernerna vid Berga utnyttjades till bristningsgränsen under denna tid.

Omkring 20 000 flyktingar, läger- och krigsfångar från 31 olika nationer under de fem krigsåren 1940–45 passerade genom Helsingborg, av dessa utgjorde de tusentals norska politiska fångar som av ockupationsmakten hade förts till tyska koncentrationsläger en särskild grupp.

Text  från webben.

Läs mer om de vita bussarna på webben:

http://www.redcross.se/Documents/Vitabuss%5B1%5D.pdf

https://sv.wikipedia.org/wiki/Vita_bussarna