Kategoriarkiv: Olyckor inom försvaret

Horsfjärdskatastrofen eller Horsfjärdenolyckan den 17 september 1941

Horsfjärdkatastrofen eller Horsfjärdenolyckan var en kraftig explosion som inträffade i Horsfjärden den 17 september 1941 där ett antal fartyg inom svenska flottan förstördes.

Under andra världskriget inträffade ett antal olyckshändelser för vilka det inte alltid var lätt att klargöra om det var sabotageverksamhet som varit orsaken.

Den 17 september 1941 inträffade katastrofen i Horsfjärden, den svenska flottans största förlust under beredskapsåren.

En del av Kustflottan befann sig på Horsfjärden för övning. Pansarskeppen HMS Sverige, HMS Drottning Victoria och HMS Tapperheten låg för ankare, medan en grupp av flygplan från F 2 Hägernäs utförde anfallsövningar mot dessa. Anfallen insattes på låg höjd österifrån över ön Märsgarn, där jagarna HMS Klas Uggla, HMS Klas Horn och HMS Göteborg låg förtöjda.
Den fjärde jagaren i divisionen, HMS Stockholm, befann sig under gång på Mysingen med avsikt att förtöja utanpå Göteborg, där man höll på med utbildning vid de aktra torpedtuberna.

Plötsligt inträffade en kraftig explosion akterut på Göteborg, omedelbart följd av en likadan på Klas Horn som låg närmast. Det var med all säkerhet de stridsladdade torpederna som exploderat. En häftig brand utbröt och brinnande olja rann ut på vattnet, vilket gjorde det omöjligt att bogsera undan de skadade fartygen för att rädda Klas Uggla som låg innerst. De två skadade fartygen bröts itu och sjönk inom en kvart. De osäkrade sjunkbomberna trasade sönder akterskeppen. Även Klas Uggla sjönk efter en timme som en följd av den brinnande oljan. Vid olyckan omkom 33 man. Jagarna Göteborg och Klas Horn bärgades och reparerades och var åter i tjänst hösten 1943. Klas Uggla bärgades men utrangerades på grund av alltför stora skador.
Det har aldrig blivit utrett vad eller vem som orsakade explosionen.

Fältkrigsrätten avgav utslaget att sabotage var det troligaste, men att ingen sabotör kunnat anträffas och lagföras. De allierade (till exempel genom Malcolm Munthes engelska grupp eller den kommunistiska Wollweber-organisationen) hade störst intresse av att försvaga den svenska flottan, som eskorterade tyska malmtransporter genom svenska vatten. Efteråt har en engelsk sjöofficer inofficiellt tagit på sig sprängningen.

Bilder från Horsfjärdkatastrofen eller Horsfjärdenolyckan den 17 september 1941.


 Fler bilder från olyckan som finns i Krigsarkivet i Stockholm.

Klicka på bilderna för större format.

 

Två svenska militärplan skjuts ner över Östersjön under spaningsuppdrag 1944

Caproni 313. Bild Krigsarkivet i Stockholm AMF Flyg Låda 2 Neg 839.

Den 14 maj – 15 maj 1944, två svenska militärplan skjuts ner över Östersjön under spaningsuppdrag

En Caproni Ca 313, S 16, från F 11 Nyköping skjuts ned av två tyska Messerschmitt Bf 109 utanför Baltikum den 14 maj 1944. En man ur besättningen omkom, medan de övriga tre togs till fånga på en tysk lastångare. Svenska protester 27 maj 1944 mot aktionen, som utspelades på internationellt vatten, ledde till att de tre fick återvända till Sverige via Berlin.

Den 15 maj 1944, en annan Caproni Ca 313, S 16, från F 11 Nyköping försvinner under spaningsflygning över det område, där nedskjutningen den 14 maj skedde. Tyskarna förnekade all inblandning, men flyktingar från Baltikum berättade senare, att tyskt jaktflyg hade skjutit ned det svenska flygplanet. Besättningen återfanns aldrig.

Klicka å länken nedan så får ni mer spännande läsning om Caproni-nedskjutninga
14 – 15 maj 1944.

http://forum3.sff.n.se/viewtopic.php?f=1&p=37707

Katastrof natt vid Ljungbyhed den 4 december 1940 av Jan Waernberg

Bild på Sk 14. . Bild från Krigsarkivet i Stockholm.

Bild på Sk 12. Bild från Krigsarkivet i Stockholm.

Katastrofens natt – Flygkrigsskolan på villovägar

På kvällen den 4 december 1940 skulle nattflygning med skolplanet Sk 14 utföras. Övningsledningen hade fått helt missvisande väderrapporter vilka talade om klart eller uppklarnande väder. I stället blev vädret helt annorlunda: låga moln, dimma och obefintlig sikt. För sex av flygplanen och de nio flygkadetterna ombord blev natten mardrömslik. För fem blev det också deras sista flygning någonsin och stund på jorden.

Kadett nr 1 A.F. Blomdahl i förarsitsen och kadett nr 27 G.H. Aspholm i flygplan F5- 102 (tillv.nr 693) hade startat från Ljungbyhed kl 20:45 för att flyga sträckan Ljungbyhed-Mala-Hanaskog-Ljungbyhed. Mellan kl 20 och 21 inträffade en oväntad väderförsämring med dimma i hela övningsområdet. Föraren fick dock syn på en sjö där han försökte landa, men planet slog runt och sjönk till botten av sjön, där flygplanet sedan påträffades. (det är värt att notera att Sk 14 hade fast landställ (till skillnad från efterföljaren Sk 16) vilket dessvärre tenderar att få flygplan att kapottera (volta) vid landning på vatten. Totalhaveri med två omkomna som följd. Sjön i fråga var Sorrödssjön.

Norr om Klippan flög fpl nr 93 och 94, som snart fick sällskap av fpl nr 95. Molnbasen sjönk än mer och tillslut var alla tre planen på trädtoppshöjd och slog i med både höger och vänster vinge i trädtopparna.  Fpl 95 (FV-nr 686) som spakades av kadett nr 5 B. A. A:son Hedberg bröt sig ur gruppen och steg och kunde snart återfinna flygfältet där han landade kl 20:35. Enda skadorna på planet blev att höger vingbeklädnad skadades i vingframkanten och att glasen till landningsljusen spräcktes.

Kadett C-E Abrahamsson i fpl 95 (FV-nr 685) stötte också emot trädtoppar och försökte stiga, men molnen förhindrade genomgång. I det läget tog föraren ett djärvt beslut och kupera motorn och försöka nödlanda med minsta möjliga fart. Vid landningen vid SSV Magleröd slogs båda landställsbenen av och stoppades efter att ha kört in i en stor sten. Kadett slog emot med ansiktet i främre sittrumssargen, varvid han fick näsryggen krossad och skadade vänster öga. Flygplanet med sin skadade förare (han var ensam i planet) påträffades först vid åttatiden följande morgon.

Kadett nr 2 L.G. Gullstrand i fpl 93 (FV-nr 684)försökte också stiga men sjönk igenom p g a den låga farten och gick i backen i brant vinkel i närheten av Magleröd. Lyckligtvis undkom Gullstrand med en kraftig hjärnskakning benbrott och diverse andra kontusioner.

Fpl nr 91 (FV-nr 682) hade fått sig tilldelat övningsområdet Ljungbyhed-Munkarp-Ovesholm-Ljungbyhed för sin mörkerflygning och hade nästan avverkat större delen av sträckan innan man mötte nattdimma i närheten av Sösdala. Besättningen, bestående av föraren flygkadetten nr 30 R. Martin och kadett nr 29 L.G. Rasmusson i baksitsen, begärde radiopejling men tappade efter ett visst irrande och desorientering radiokontakten för att därefter kollidera mot marken VSV Mattetröds kyrka, varvid båda omkom och planet totalhavererade.

Fpl nr 88 (Fv-nr 679) med kadett nr 26 K.F. Lindhoff i förarsitsen och kadett nr 22 N-Å. Kjellander i baksitsen hade fått sig anvisat sträckan Ljungbyhed-Munkarp-Orresholm-Ljungbyhed. Första sträckan till Munkarp var utan problem, men sedan uppstod motorstörningar varvid föraren beslöt avbryta flygningen och i stället återvända till flygfältet i Ljungbyhed. Väster om Sösdala mötte man dimman och förlorade allt mer höjd p g a motorstörningarna. Flygplanet slog till slut ner i marken norr om Norra Rörum varvid planet fattade eld. Kjellander omkom medan Lindhoff kunde räddas ur vraket med brännskador, hjärnskakning samt ben- och revbensbrott.

Facit av nattens flygningar: fem döda.

C.E. Abrahamsson återvände till flygvapen efter konvalescens och avslutade sin karriär som flottiljchef. Gullstrand var för övrigt bror med T.Dr. Tore Gullstrand, Vd för SAAB-SCANIA med tiden.

Källor:

Hugo Engkvist ”Tragisk natt” i SFHT nr 1/1994 s.22-23
Bo Widfeldt ”tragisk natt”, SFHT nr 3/1194 s. 25.

Text: Flyghistoriker Jan Waernberg

Ryska bomber över Stockholm och Strängnäs 1944

BOMB BILD 4 Ajpg

Bild TT.

BOMB BILD 3

Eriksdalsteaterns scen träffades av minbomben och sopades fullständigt bort. Bild TT.

Kvällen den 22 februari 1944 strax efter halv nio under en planerad sovjetisk bombräd över Finland fel navigerar ett antal av bombflygplanen in över östra Sverige och släpper bomber bland annat i centrala Stockholm (Eriksdalsområdet och Roslagen) och Strängnäs.

Scenen på Eriksdalsteatern träffades och förstördes totalt. Samtidigt kreverade en annan minbomb strax utanför P3:s regementsområde i Strängnäs och två värnpliktiga soldater skadades av splitter. När en värnpliktig utpost i Roslagen ringde till Försvarsstaben i Stockholm för att rapportera om de rödstjärnmärkta flygplanen fick han bara höra: ”-Du ser i syne grabben!”

Orsaken till att bomberna hamnade över Stockholms- och Strängnäsområdet var helt enkelt felnavigering i samband med en massiv sovjetiskt bombanfall mot finska städer. Troligtvis var det bombplan som flög mot Sverige egentligen på väg mot Åbo men missade helt på grund av att ledarplanet villat bort sig totalt eller hade missgivning på kompassen. Faktum är att navigationskunskaperna och förmågan att navigera var dåligt i Röda arméns flygvapen, och en grupp plan leddes i allmänhet av ett ledarflygplan.

En del förståsigpåare har sett bombfällningen som ett medvetet drag av Sovjetunionen för att sätta press på Sverige att släppa den sovjetiske spionen Sidorenko, men det finns inga som helst belägg för detta.

Note:
På följande platser fälldes bomber denna februarinatt 1944: På Blidö och Svartlöga i norra Stockholms skärgård, vid Stavsnäs och Järla, vid Eriksdal på Södermalm samt i Strängnäs och i Pershagen vid Södertälje.

 

 

Tysk nödlandning den 11 april 1944

JAKTPLAN

Messerschmitt Me 410. Bild från webben.

Den 11 april 1944 var en händelserik dag i Skåne. Över 900 bombplan ur USAAF sänds mot olika mål i Tyskland. Efter anfallet saknades 60 plan och nio av dessa hamnade i Sverige. Under förföljande av de amerikanska bomförbanden kom en Messerschmitt Me 410B-1, 3U+KM, att passera in vid Simrishamn. Under överflygningen av Sölvesborg öppnade luftvärnet eld och det tyska planet träffades och totalhavererade. De båda tyskarna ombord omkom omedelbart vid kraschen. Efter en stund upptäcktes att en svensk värnpliktig, Nils Einar Ebbe Holmberg, saknades. Han ingick i flygfältsplutonen och hade på sin cykel varit på väg från sin förläggning till flygfältet när det tyska planet havererade. Senare framkom att Holmberg hade träffats av flygplanet när detta slog ner mitt på den lilla vägen som ledde till flygfältet i Sövde. Tyskarna begravdes först i Sövde men kvarlevorna flyttades 1966 till Trelleborg.

Besättning: Fw. Josef Kaulartz (F) †, Fw. Max Werner Schultz (Bf) †.

TYSK KRIGSGRAV 2

Tyska krigs gravar på Norra Kyrkogården i Trelleborg. Bilder från SFF hemsida. Foto Bengt Persson.

Förkortningar:

Fw = Feldwebel (furir/underofficer)
F = Flugzeugführer (förare)
Bf = Bordfunker (telegrafist/radiooperatör)

Messerschmitt Me 410B-1 nummer

Ytterligare en bild på Messerschmitt Me 410B-1. Bild från webben.

 

 

 

Flygolycka på Kinnekulle natten den 28 och 29 augusti 1944

NORSKT FLYGPLAN

Norsk Lockheed Lodestar samma typ som störtade vid Kinnekulle.

Klicka på bilden för större version.

Natten mellan den 28 och 29 augusti 1944 störtade ett kurirplan av typ Lockheed Lodestar tillhörande BOAC på Kinnekulle. Planet tillhörande officiellt BOAC men flögs att norska besättningar mellan Leuchars och Bromma under krigsåren.

Planet hade startat från Bromma men tvingades i trakten av Vänern att återvända mot Stockholm. Ombord på planet fans 15 norska motståndsmän som var på väg till Leuchars i Skottland.

När planer kom tillbaka till Bromma var sikten mycket dåligt med en molnhöjd på 30-40 meter.
Flygplatsledningen dirigerade av denna anledning planet mot Torslanda, som hade bra väder.

Vid Kinnekulle råkade maskinen emellertid komma ur kurs och rände i mörkret mot bergets skogklädda torp. Planet missade med en hårsmån Utsiktstornet och plöjde upp en bred gata i skogen när det slogs i spillror och fattade eld.

Av de 15 ombordvarande överlevde endast 4 stycken.

Klicka på bilden för större version.

 

Hansa katastrofen den 24 november 1944

 

HANSA

S/S Hansa. Bild SMM Fo101850A

örnen

Aerotransports passagerarplan Örnen

Klicka på bilden för större version.

Den 24 november 1944 förliste Ångfartygsaktiebolaget Gotlands ångfartyg Hansa utanför den gotländska kusten. Av 86 (63 passagerare och 23 besättningsmän) ombordvarande överlevde endast två. Biträdande andre styrmannen Arne Thuresson låg och sov i fartygets radiohytt och räddades mirakulöst genom att hela radiohytten vid explosionen slets loss från fartyget. Den andre överlevande var passageraren Arne Mohlin. Mohlin var inte enbart passagerare – han var militär på väg tillbaka till tjänstgöring på Gotland. Arne Mohlin slutade sin militära karriär som militärområdesbefälhavare för Övre Norrland i Boden.

På grund av dimma och hård sjö försenades Hansas ankomst till Visby. Hon skulle ha ankommit 8:30, men när man inte hört något från henne vid 10-tiden befarade man att något hänt allra minst att hon blivit minsprängd då orådet nyligen minröjts och minor var ovanliga mellan Gotland och fastlandet.

Aerotransports passagerarplan Örnen lyfte vid 11-tiden med uppmaning att spana efter Hansa. Piloten ombord på Örnen gjorde 12-tiden upptäckten av en gummibåt med två man i och vrakgods som han trodde kunde tillhöra Hansa.

Grov sjö och dålig sikt försvårade spaningarna och Örnens besättning tappade ett par gånger bort gummibåten innan de marina enheterna kom fram och kunde undsätta de ombordvarande.
De överlevande hade för militären berättat att de hade sett ett vitt sken som kunde ha varit en strålkastare. Senare framkom även att en signalpost skulle ha hört ljudet av dieselmotorerna från en ubåt. Man kunde dock inte trots efterspaningar finna denna ubåt eller spår av den.

Misstankarna om att Hansa hade gått på en mina låg nära till hands fram tills att förhören med kapten  Mohlin hållits där det framkom att man hade sett ett ljussken från en strålkastare. Då ersattes misstankarna om minan av att Hansa hade blivit torpederad i stället.

Spekulationerna om att det skulle ha funnits explosiv last ombord på Hansa och där med gjorde henne intressant att sänka visade sig riktiga. Ombord fanns 2 500 kilo nitrolit och detta skulle användas av militären på Gotland. Hansa hade bara rätt att ta 500 kilo åt gången.

Man har lyckats kartlägga att Hansa verkligen hade blivit torpederad utan sänktes av den rysk ubåten, L-21 under befäl av ubåtschefen Mogilevskij.

Omkomna besättningsmän:

Befälhavaren sjökapten; Martin Klintberg. Förste styrman; Sune Nordström. Andre styrman kapten; Adolf Lyth. Övermaskinist; Ernst Andersson. Andremaskinist; Carl Gardell. Rorgängare; Niklas Hejdenberg. Matroserna; Sigfrid Karlsson och Gunnar Ahlqvist. Lättmatros; Jens Ringbom. Jungmännen; Erik Karlsson och Gillis Jacobsson. Eldarna; Valter Hammerin, Ernst Vestberg, Johan Herman Johnsson och Erik Engström. Förestånderskan; Matilda Edström. Kokerskan; Greta Karlsson. Penteristen Ester Nilsson. Köksbiträdet Alva Selim. Servitrisen; Ulrika Desideria Vera Regnér. Akterstäderskan; Katarina Kyner. Städerskan; Maria Jakobsson.

De omkomna passagerarna var (i den ordning de är upptagna i Hansakommissionens betänkande och framkomna efter omfattande utredningar eftersom passagerarlista endast fördes på dem som bokat in första- eller andraklass hyttplatser):

Karl Einar Adolfsson, Gustaf Erik Andersson, Tage Gustaf Björk, John-Erik Boll, Allan Emil Bratt, Lars Sigfrid Börie, Sven Frank Evert Classon, Sven Åke Dahlberg, Gunnar Tage Duvander, Johan Axel Emilsson, Ingvar Fahlström, Elisabeth Fransson, Elsa Ida Maria Fröström, Gustaf Adolf Griborn, Torsten Gustavsson, Ragnar Halldén, Sven Emil Hansson, Sven Teodor Hasselberg, Erik Wilhelm Helin, Sven Bertil August Jakobsson, Gustaf Adolf Johansson, Karl Gustaf Erik Johansson, Lilo Johansson, Nils Gustaf och Anne-Maj Johansson, Stig Allan Johansson, Anders Sigfrid Karlsson, Ester(Ejan) Karlsson och hennes 6-åriga dotter Britt Karlsson, Ivan John Evert Karlsson, Evert Viktor Karlsson, Karl Henning Einar Karlsson, Sven Ture Karlsson, Gösta Edvard Karlström, Karl Georg Wilhelm Kjellander, Karl Bertil Kronholm, Axel Bertil Källström, Johan Erik Larsson, Evert Gottfrid Lind, Sven Olof Lennart Lindén, David Yngve Torvald Lindén, Rolf Lindvist, Karl Einar Lindström, Karl Albert Nilsson, Fredrik Uno Näslund, Almida Viktoria Olofsson, Axel Christian Olsson, John Olsson (metodistpastor), John Olsson (sjökapten), Harald Lambert Oredsson, Helge Manfred Persson, Karl Emanuel Pettersson, Bengt Paul Karl Scheel, Åke Alf Håkan Sjöholm, Sven Erik Vilhelm Strand, Erik Johan Oskar Söderberg, Ragnar Thimgren, Bengt Gustaf Törnblom, Bertil Wickman, Anna Maria Wäpling , Hans Gustaf Åberg och Rune Öhman.

 

Tidningsaffischer från Hansa katastrofen.

 

Se reportage om S/S Hansa på YouTub

 

Läs mer på webben.

Hansakatastrofen/ Svenska Wikipedia

S/S Hansa/Svenska Wikipedia

Hansakatastrofen/Gotland.net

Hansakatastrofen/Tjelvar.se/Marinen

Hansakatastrofen/Compunews.com

S.S Mogilevskij/Compunews.com

Ränneslättsolyckan den 6 mars 1943

RÄNNSELA

Stenen som är rest till minne av Ränneslättsolyckan. Bild från webben.

En av de svåraste olyckorna under beredskapsåren inträffade i Eksjö den 6 mars 1943 på Ränneslätt, under en förevisning med skarpa sprängladdningar.
En nyinryckt trupp tillhörande Kungl. Jönköpings-Kalmar regemente (I12) övades inför en förestående manöver i Värmland.

Instruktören var den 21-årige korpralen Lars Fagergren från Kalmar.

Fagergren, hade just gått igenom hur aptering av elektrisk tändare till pansarladdning och inpräntat vikten av försiktighet vid hanteringen; det räckte att föra kabalen till batteriets poler för att aktivera tändhatten och utlösa detonationen. Fagergren höll tändkabeln i den ena handen och ett ficklampsbatteri i den andra efter förevisningen och vad som sen troligen hände var att han tappade greppet och att kablarna av en olyckshändelse kom att snudda vid batteriet.
Fagergren och de soldater som stod närmast honom slets i stycken. De övriga soldaterna vräktes omkull av tryckvågen eller kastades flera meter upp i luften.

Sammanlagda dödssiffran vid olyckan var 11 man och flera av de som överlevande olyckan fick men för livet.

Ränneslättsolyckan/SVOF

 

Explosion i en hangar vid Västgöta flygflottilj i Karlsborg den 30 maj 1940

Klicka på bilden för större version.

En kraftig explosion inträffade den 30 maj 1940 vid Västgöta flygflottilj i Karlsborg.

Händelsen är en av de mest spektakulära i Flygvapnets historia under andra världskriget. Sjuttonårige volentären Ernst Adolf Andersson-Rudolf var en galning som var helt fascinerad av sprängämnen och explosioner samt vapen. Han hade tömt övningsbombers detonationsdosor som skulle explodera när övningsbomberna – oftast gjorda i cement- träffade marken, samlat på sig krutet och började tillverka egna pyrotekniska vapen.

Vid det här tillfället gick något snett när han av oförsiktighet/okunskap drämde till en knallhatt och i samband med detonationen antändes tändrör till riktiga bomber som låg i en lår intill verkstadsbänken.

Explosionen hade en sprängverkan motsvarande 20 kg dynamit och vid olyckan förstördes  Andersson-Rudolf kropp helt.

Det var rena turen att det endast var ett fåtal personer i hangaren vid
explosionstillfället. I angränsade lokaler , där väggar och tack rasade, dog värnpliktige Karl Henrik Gerhard Bengtsson och skadade tre andra svårt; av dessa avled följande dag värnpliktige David Einar Lund.

Flygpionjären Kurt Björkvall och hans mekaniker Hans Björkman befann sig efter ett flygpass vid F6 Karlsborg i en hangar som låg nära vapenförrådet när olyckan inträffade. Både Björklund och Björkman omkom vid explosionen. Märkligt nog kom Björkvalls flygplan att knappast
skadas överövertaget – en liten projektildel gick rakt igenom planer utan att skada några som helst vitala delar.

Björkvall var ingen flygpionjär i ordets mening – han var civilt utbildad vid en flygskola 1929, innehade trafikflygförarcertifikat, hade deltagit i F 19 under vinterkriget 1939-40 och hade blivit känd för sin Atlantflygning 1936. Fram till sin död var han och hans Waco som köpts in i USA inhyrda som målbogserare i Flygvapnet.

I den undersökning som gjordes efter olyckan uppdagades Andersson-Rudolfs intresse för sprängmedel och att hans kamrater var rädda för honom och hans mani. Hans ”plundring# av kruttillsatser ledde till att man började undersöka om det saknades något i de bombupplag som fanns ute på flygplatsen och som hade medförtstillbaka från Finland efter att Vinterkriget slutat. Bomberna låg upplagda för att omedelbart kunna tas i bruk. Till stor visade det sig nu att de flesta bomber var obrukbara, men detta berodde inte på nämnde Andersson-Rudolf utan ”sabotaget” måste ha skett tidigare, kanske på F 21 Luleå där de legat ett kort tag innan de transporterades till F 6 Karlsborg. Hela affären hemligstämplades i namn av rikets säkerhet och de anhöriga till de omkomna fick aldrig någon information om vad som hade hänt!

 Läs mer på webben. 

Västgöta flygflottilj/Svenska Wikipedia

Kurt Björkvall/Svenska Wikipedia

Kurt Björkvall och Uno Ranch två flygare/En blogg i det blå

Kurt Björkvall/Finska vinterkriget

 

 

 

 

 

 

 

 

Tågolycka i Tyringe den 12 februari 1942

TYRINGE 2

Bild vykort.

Fem minuter över sex på morgonen torsdagen den 12 februari 1942,  inträffade en mycket svår sammanstötte mellan ett militärtåg med ett stilla stående godståg vid ingång till Tyringe.

Tågklareraren på Tyringe station hade tillåtit militärtåget köra in på ett felaktigt spår. På detta spår stod för tillfället ett fjärrgodståg, som nyligen hade inkommit från Hässleholm. Distriktschefen för järnvägen omtalade att tågklareraren lagt oriktig tågväg för det från Västra Torup inkommande tåget.

Fem militärer miste livet och 15 andra skadades vårt blev svårt .

 

 

f