Kategoriarkiv: Litteratur

Tisdagsklubben mot nazismen

 

POSSE 1

Amelie Posse. Bild från webben.

Tisdagsklubben var en hemlig svensk antinazistisk sammanslutning som grundades av Amelie Posse. Första mötet hölls den 9 april 1940 – av en händelse samma dag som Tyskland attackerade Danmark och Norge. Meningen med Tisdagsklubben var att förbereda en motståndsrörelse mot en eventuell nazistisk invasion.

Många svenska författare och journalister deltog i Tisdagsklubben, bland annat Nils Ahnlund, Ivar Harrie (Expressens första chefredaktör), Vilhelm Moberg, Pär Lagerkvist och Ture Nerman.

 

Vilhelm Moberg under beredskapen

85._resultat

Moberg till vänster med sin bok Rid i natt. Bild från Krigsarkivet i Stockholm.

Vilhelm Moberg påbörjade arbetet med romanen Rid i natt, hösten 1940, efter att han hemförlovats från beredskapstjänst vid ett bevakningskompani. Som förlaga hade han ett tidigare utkast till en roman om ett bondeuppror i Värend  på 1600-talet. Han omarbetade händelserna tidigare under året, när  tyska trupper ockuperade Danmark och Norge , till en roman i historisk förklädnad.

Sverige och censuren 1939 – 1945

17._resultat - Kopia

Bilden har ingen anknytning till texten. Bild från Krigsarkivet i Stockholm.

Censur utövades även i Sverige, under kriget trots att statsmakten sade sig vara neutral.  I själva verket hukade sig regeringen under hotet av ett eventuellt tyskt angrepp, och det fanns gott om tyskvänliga svenskar i maktpositioner. Statens informationsstyrelse grundades 1940 och fungerade fram till 1945. Den sorterade under Utrikesdepartementet, och såg till att sprida såväl väl valda rapporter från kriget som propaganda till den svenska allmänheten, men den granskade även pressen och gav dem direktiv om vad de fick trycka. Yttrandefriheten blev starkt inskränkt, och redan 1939 fick flera dagstidningar med uttalade antinazistiska sympatier transportförbud, vilket innebar att de inte kunde levereras till sina läsare. En raffinerad form av censur med andra ord.

M/S Ningpo

NINGPO 2

M/S Ningpo SMM Fo66593A

M/S Ningpo byggdes för trafik på bolagets linje på Kina och Japan och kunde även ta passagerare. Ägt av AB Svenska Ostasiatiska Kompaniet, Göteborg

I april 1940 hamnade Ningpo utanför Skagerrakspärren och gick därefter i fart på Stilla Havet mellan amerikanska och ostasiatiska hamnar.

M/S Ningpo blev minsprängd i aktern av en drivande mina i Singapore i juni 1941. Efter provisoriska reparationer bogserades fartyget till Manila, där lasten lossades mellan 19 och 28 oktober. Bogserades därefter till Hongkong för reparation. När kriget mellan Japan och USA bröt ut i december 1941 beordrade engelsmännen att hon skulle sänkas, så att fartyget inte skulle falla i japanernas händer. Efter att besättningen lämnat fartyget öppnades bottenventilerna och hon sjönk på grunt vatten med överbyggnaderna liggande i vattenytan. Brittiskt och japanskt artilleri sköt därefter fartyget i brand.

Avmönstring hölls den 15 december 1941 på konsulatet varefter besättningen inte fick någon hyra och den 25 december kapitulerade Hongkong till japanska styrkor.
Lasten som lämnats kvar i Manila hemfördes senare av lejdbåten Dagmar Salén.
Japanerna internerade besättningen från Ningpo i Hongkong.

Annandag påsk 1942 vid ett gangsteröverfall dödades andre styrman Anton Forsberg, tredje styrman Paul Lindqvist och tredje maskinist Karl Andersson. Ningpo besättningen flyttades i maj 1942 av japanerna till den internationella bosättningen i Shanghai. Av de kvarvarande besättningsmännen dog förste styrman Gottfrid Lundin, samt motormännen Artur Svensson och Erik Lundberg på grund av malaria och svält, innan sjömännen den 23 november 1945 kunde resa hem med det brittiska trupptransportfartyget Tamaroa som anlände till Liverpool den 30 december. De överlevande från Ningpo kom till Malmö den 2 januari 1946.

Text ur Richard Areshoug bok Dödlig resa.

SSMH = Stockholms Sjöhistoriska Museum

Läs mer på webben.

M/S Ningpo Svenska Wikipedia

M/S Ningpo /Björn Alvebranda

M/S Ningpo/DN

 

NINGPO 3

Överlevande från M/S Ningpo i Göteborg. Bild från webben.

Här har de just anlänt till Göteborgs Central, utan pengar, inget tack och efter 6 år på en resa som skulle ta 6 månader. De första myndighetspersonerna var tullen i Malmö och polisen som spärrade in dem i en cell eftersom de såg så vilsekomna ut på kajen, dåligt klädda för vintern, nästa myndighet som hörde av sig var skatteverket!!!! De hade ju inte betalat någon skatt!!!! OTROLIGT men ganska typiskt svenskt.

Bild och text  från webben.

NINGPO 4

Trupptransportfartyget Tamaroa som förde hem våra svenska sjömän från Kina 1945. Bild från webben.

NINGPO

Efter andra världskriget startade Aftonbladsjournalisten Börje Heeds dokumentärroman SOS…Ningpo (1954) den första påtagliga debatten om krigsseglarnas öde i Sverige. Samtidigt pågick en rättsprocess som startats 1946 av Svenska sjöfolksförbundet, med advokat Henning Sjöström som förbundets juridiska ombud, för att ge Ningpo-männen ersättning. Opinionen och framstötar hos regeringen gjorde att man 1952 betalade ut en viss summa till Ningpo-männen för psykiskt lidande, och man avskrev även tidigare skulder. Ytterligare en utbetalning gjordes till besättningen 1959.

 

Litteratur under beredskapen

1X  2X  3X  4X  5X  6X

Läsintresset ökade dramatiskt under krigsåren. Bokhandeln upplevde gyllene tider, biblioteken var livligt besökta och genom läsecirklarnas förmedling kunde man ta del av de nya böckerna. Inom översättningslitteraturen dominerade, då som nu, amerikanska och engelska författare, men det fanns också en rik flora av ny svensk litteratur.

Här några exempel: 1939 kom Ivan Lo Johansson ”Bara en mor” och Harry Martinsson ”Verklighet till döds”. 1940 Karin Boye ”Kallocain” och Ture Nerman ”Europa 1940” (konfiskerad). 1941 Vilhelm Moberg ”Rid i Natt”, Eyvind Johnsson ”Grupp Krilon”, Alice Lyttkens ”Svenska kvinnor”, Frans G Bengtsson ”Röde Orm”. 1943 Lars Ahlin ”Tåbb med manifestet”. 1944 Pär Lagerkvist ”Dvärgen” , Nils Ferlin ”Med många kulörta lyktor”, Karl Vennberg ”Halmfackla”. 1945 Stig Dagerman ”Ormen” och Astrid Lindgren ”Pippi Långstrump”.

Bilder från webben.