Kategoriarkiv: Kultur och nöjesliv

Karl Gerhard och Trojanska hästen från revyn Gullregn

karl

Karl Gerhard sjunger Den ökända hästen från Troja i sin revy på Folkan. Bild från webben.

Karl Gerhards revy ”Gullregn” som framfördes första gången den 31 juli 1940 på Folkan i Stockholm har gått till historien främst tack vare kupletten ””. Den ansågs så förargelseväckande att polismästaren i Stockholm förbjöd vidare framtränganden av scenen där sången ingick  den 1 augusti, efter tyska påtryckningar. De mot riktade texten ansågs förargelseväckande. Överståthållarämbetet fastslog förbudet den 9 augusti, och även regeringen, hos vilken ärendet överklagades, ansåg att numret måste styckas ur revyn och på tyska legationen var manglad. Karl Gerhard hade förlagt handlingen till demokratins vagga. Athen, varifrån han på sitt giftiga sätt kunde kommentera attityder och företeelser på dåtiden. Detta var inte uppskattat av alla.

Följande kommentar om texten till Trojanska hästen är hämtad från Wikipedia:

Texten är starkt kritisk mot Nazityskland, som Gerhard – vilken var bevandrad i grekisk mytologi – framställde som den trojanska hästen. Han beskriver ockupationerna av Belgien och Frankrike liksom situationen i Norge, där ”majoren Quisling är en papegoja, som imiterar så gott han har förstånn”. Han jämför Julius Caesars tåg över floden Rubicon med Hitlers planer på att inta Storbritannien i textraden: ”Tänker monsieur ’Rubiconna’, och gå på vattnet?” Framför allt kritiseras Sveriges eftergiftspolitik, bland annat transiteringarna av tyska soldater på svenska järnvägar: ”Vi svenskar umgås med kraken i sämja, han går numera i reguljär trafik”. De konsekventa anspelningarna på grekisk mytologi gör detta till en av Gerhards skickligast skrivna revykupletter, och den genomförda hästmetaforiken kan jämföras med Olof von Dalins satir Sagan om hästen. ( härmat ur Wikipedia. )

TROJANSKA HÄSTEN
(Music : Traditional / Words : Karl-Gerhard) (Sweden) – 1940
Allting går igen ur tidens grums och mögel
dyker upp ett skrämmande fantom.
Även Grekland hade sina Wandervögel
fostrade i Sparta och i Rom.
Ur seklers skuggor ur årtusens damm
ett mystiskt spöke i nutiden glider fram.
Det är den ökända hästen från Troja
moderniserad till femte kolonn.
Majoren Quisling är en papegoja
som imiterar så gott han har förstånn.
Vi äro synbart blott fredliga pågar
med grekisk rakborste uti vår hatt
men i ett huj dra vi fram våra bågar
och storma Troja från insidan ”by natt.”
Ty det Europa som högljutt hörs hoja
att makt är rätt har nu fått sin symbol.
Det är den ökända hästen från Troja
som alltjämt spelar sin gamla hjälteroll.
Bland de vilda hästar som har galopperat
på fru Clios rännarbana är
den trojanska hästen som sig minst generat
för att lyfta svansen här och där.
I världsmanegen politikerna
som dumma Augustar står i parad – hurra!
Det är den ökända hästen från Troja,
som sluppit ut ur historiens stall.
I ryttargången sig statsmännen oja –
en del ha socker i fickorna ifall
att hästen skulle va´ möjlig att tämja –
det är en högst neutral politik.
Vi svenskar umgås med kraken i sämja,
han går numera i reguljär trafik.
I vissa tidningar säger man: ”Nå ja,
på rätt vi håller – men helst på rätt häst.”
Och för den ökända hästen från Troja
står odds i dessa dagar onekligen bäst.
Där Akilles fann terrängen ändå ”lavre”
skena hästen in med stor succé,
ty han börja längta efter att få le Havre
innan han blev inställd på musée.
Men femte ben rusa hästen åstad,
om jag ej feltolkar grekernas Iliad.
Så av den ökända hästen från Troja
drogs Marskalk Fochs gamla vagn till Berlin.
Till fots gick ledaren på ”Avenoja”
de l´Opera – och kom fram till Invali´n.
Han sa god dag till Napoleon Boná –
som lär ha vänt sig i sin sarkofag
och frågat: ”Tänker monsieur ´Rubiconna´
och gå på vattnet? Det kunde inte jag.”
Då svara Adolf: ”Tja, utan att skoja,
det är ej jag som ta´t in denna by.
Det är den ökända hästen från Troja,
som just nu släcker sin törst uti Vichy.”
Under Gustaf Adolfs och Kung Karols dagar
stredo svenskarna i eld och köld.
Svea Rike styrdes efter egna lagar
och ett lejon bar det i sin sköld.
En igelkott bli´t symbol för vårt lann´-
men jag vet en som är mer aktuell och sann.
Det är den ökända hästen från Troja,
en av demokraterna sadlad och skodd.
En samlingskrake för slott och koja,
med stora skygglappar, rädd att bli beglodd.
Vårt gamla lejon blev fort pensionerat
när ”Hesa Fredrik” för första gång tjöt.
Av Bagge blev det till får ondulerat,
det utav Rütger fick essen, stackars nöt.
Men har det snart ej gått upp för de loja
i hela världen – båd´ fattig och pamp –
att det är den ökända hästen från Troja,
som hela tiden har kallats för MIN KAMP.

 

Teater

 

MALMÖ 44

Malmö Stadsteater 1944. Bild från webben.

 

Teaterlivet i Sverige under krigsåren omfattade det mesta, från den stora dramatiken till lokalrevy. Tidens allvar satte förstås spår i många teatrars repertoar och  speglade och kommenterade världshändelserna på olika sätt.

Nya scener såg dagens ljus . Malmö Stadsteater, Europas då största, byggdes under kriget och invigdes 1944.

Se byggandet av Malmö Stadsteater

Bland revyerna blev Staffan Tjernelds ”Revytidningen Taggen”  omtalad för sina inlägg i dagsdebatten och Karl-Gerhards ”Gullregn för sin trojanska häst (se separat artikel). Revyer med lokala förmågor och annan  amatörteater spelades på många håll i landet, och folkparkerna var livligt besökta. Dit gick man inte bara för att dans och kasta pil., utan även för att höra då tidens stora namn inom musiken som bland annat Ulla Billquist, Alice Babs med flera.

Buskisteatern blomstrade på friluftsscenerna och Julia Caesar var landets okrönta drottning och 1941 lanserades på Casioteatern i Stockholm crazy-revyn med Gösta Bernhard,  Carl-Gustav Lindstedt med flera.

Under krigsåren får man ej glömma att många artister turnerade land och rike runt för att underhålla soldater i fält, men även på primitiva scener ute i skogen spelade och sjöng beredskapsmännen för varandra.

.

Radio under kriget

Överst från vänster: Uno Stenholm, Sven Jerring, Arvid Eriksson, Bertil Uggla, Erik Abrahamsson (till vänster) och Ludde Genzel (till höger), Tor Mann, Lars-Erik Larsson, Sven Sköld, Sune Waldimir och Thore Ehrling. Bilder från webben.

Radion blev den stora förmedlaren av nyheter, kultur och underhållning i Sverige, och här fanns förmodligen flest antal radiomottagare i välden i förhållande till folkmängden. Den enda kanalen sände riksprogrammet ca 12 timmar per dag med uppehåll på förmiddagen, och slutade vid 10-tiden på kvällen med ”Du gamla du fria”. Nyheter från TT fick man tre gånger om dagen och lästes av bl a Gunnar Dahlgren (bild på honom saknas) och Uno Stenholm.

Sven Jerring blev välbekant genom sina otaliga reportage och sportreferat. De som var barn då har nog inte glömt  ”Efraim Alexander” och ”Barnens brevlåda”.

De inkallade hade egna program bl a ”Givaktlediga” och ”Fältpost från männen i vapenrock”. ”Radiomajoren” Arvid Eriksson svarade på försvars- och militärfrågor och överste Bertil Uggla ledde svenska folket i morgongymnastik  för öppna fönster mitt i vintern.

Bland underhållningsprogrammen var ”Optimisten och pessimisten” med Ludde Genzel och Erik Abrahamsson en folkkär långkörare.

Musiken svarade dock för nästa halva Radiotjänsts sändningstid, och man hade flera egna konsert- och underhållningsorkestrar under ledare som or Mann, Lars-Erik Larsson, Sven Sköld, Sune Waldimir och Thore Ehrling. Men mest populärt var nog grammofonprogrammet, vars innehåll annonserades särskilt i tidningarna.

Läs mer på webben.

Finns det någon som har en bild av Gunnar Dahlgren så var vänlig gör ett inlägg och bifoga bild.

Filmer under kriget

F 1  F 2  F 3  F 4    F 5F 6KALLE  F 8F 9

F 10  F 11  F 12 xxF 13

Under krigsåren var filmindustrin i full gång, både i USA och Europa och många klassiker som t ex ”Borta med vinden” 1939, såg dagens ljus. I Hollywood var Ingrid Bergman ett stort namn med bland annat ”Gasljus” och ”Klockorna klämtar för dig”, men epoken med Greta Garbo gick mot sitt slut. ”Tvillingarna” 1942 blev hennes sista film. Hitler och hans gäng blev till tacksamt stoff i många filmer, några exempel är ”Diktatorn” och ”Pimpernel Smith” med Leslie Howard. I Tyskland filmade Zarah Leander för fullt.

Även i Sverige pågick ett flitigt filmande. Allvaret ute i välden avsatte djupa spår i många filmer, men det goda skrattet fick också sitt. Några filmer från denna tid: ”Kalle på Spången” med Edvard Persson 1939, ”Med livet som insats” Alf Sjöberg 1940, ”Swing it magistern” med Alice Babs 1940, ”Första divisionen” Hasse Ekman 1941, ”Rid i natt” 1942 och ”Det brinner en eld” 1943 båda i regi av Gustav Molander, ”Hets” 1944 regi Alf Sjöberg, manus Ingmar Bergman.

Bilder från webben.

Litteratur under beredskapen

1X  2X  3X  4X  5X  6X

Läsintresset ökade dramatiskt under krigsåren. Bokhandeln upplevde gyllene tider, biblioteken var livligt besökta och genom läsecirklarnas förmedling kunde man ta del av de nya böckerna. Inom översättningslitteraturen dominerade, då som nu, amerikanska och engelska författare, men det fanns också en rik flora av ny svensk litteratur.

Här några exempel: 1939 kom Ivan Lo Johansson ”Bara en mor” och Harry Martinsson ”Verklighet till döds”. 1940 Karin Boye ”Kallocain” och Ture Nerman ”Europa 1940” (konfiskerad). 1941 Vilhelm Moberg ”Rid i Natt”, Eyvind Johnsson ”Grupp Krilon”, Alice Lyttkens ”Svenska kvinnor”, Frans G Bengtsson ”Röde Orm”. 1943 Lars Ahlin ”Tåbb med manifestet”. 1944 Pär Lagerkvist ”Dvärgen” , Nils Ferlin ”Med många kulörta lyktor”, Karl Vennberg ”Halmfackla”. 1945 Stig Dagerman ”Ormen” och Astrid Lindgren ”Pippi Långstrump”.

Bilder från webben.