Kategoriarkiv: Koncentrationsläger

Josef Larsson överlevde ensam Hitlers dödscell…

Josef Larsson, var en svensk-norsk fackföreningsledare och politiker (Arbeiderpartiet)Han var född den 12 oktober 1893 i Karlstad och avled den 27 december 1987 i Oslo. Han var ordförande för Norsk Jern- og Metallarbeiderforbund, norska LO:s största förbund, åren 1934–1958.

När tyskarna kom den 9 april 1940 beslöt LO att fortsätta den fackliga  arbetet trots krigslagarna.

Tyskarna accepterade – efter att själv utsett en ordförande – Landsorganisationens (LO) verksamhet. Men kontroverserna kom och motståndet ute bland medlemmarna hårdnade.

Den 3 september 1941 ut bröt den s k ”mjölkstrejken” vid metallindustrierna i Oslo. Tidigare hade arbetarna fått köpa en liter mjölk varje dag till reducerat pris. Plötsligt halverades ransonerna för att sedan helt utebli.

Omedelbart kom reaktionerna i form av en vild strejk. Josef Larsson kallades till tyskarna, han fick klara beskeds av dessa att om strejken fortsatte skulle det flyta blod.

Larsson kallade samman arbetsplatsombuden och förklarade att frågan inte kunde anses ha sådan vikt att man skulle riskera människoliv. Ordern var: gå tillbaka i arbete.

Tyskarna tycktes ha anat något större bakom aktionen. Man såg tendenser till konspiration och revolt.

På morgonen den 10 september vid 4-tiden gjorde Gestapo razzior i hemmet fem ledare inom LO där ibland Josef Larsson.  Vid följande rättegångar dömdes samtliga till döden. Två av dessa avrättades med de tre andra däribland Larsson domar omvandlades till livstids tukthus. Detta innebar att de skulle friges när kriget var slut, oavsett vem som van kriget.

De tre fackförenings männen fördes till Tyskland. De placerades först i isoleringsceller i Fuhlsbüttels tukthus i Hamburg. Isoleringen varade i omkring ett är innan de allierade bombningar tvingade fram en omplacering av fångarna.

Alla tre passera flera fängelser  innan Josef kom till Dessau i Bayern men då hade de båda andra redan dött.

Larsson kom hem till Norge efter krigsslutet som ensam överlevande.

 

 

Vita bussarna – Röda Korset

Bild från SMB.

Bild från SMB.

Vita bussarna var en aktion med bussar som leddes av den svenska greven Folke Bernadotte. Syftet med aktionen var att under slutet av Andra världskriget (förberedelserna inledda under februari 1945 rädda skandinaver (danskar och norrmän samt även svenskar) som satt i tyska koncentrationsläger. Namnet kommer av att bussarna var vita med röda kors ditmålade på taket, sidan, fram och bak, för att bussarna inte skulle bli tagna för att vara militära mål.

Röda korset vid ångfärjestationen i Helsingborg, mars 1945 vid fångutväxlingen

Bild Kulturmagasinet i Helsingborg 3938_98_003 :: fotografi.

Röda korset vid ångfärjestationen mars 1945 vid fångutväxlingen

 

Cap Arcona förlisning 1945

I slutet av kriget användes Cap Arcona för att evakuera tyska soldater och civila från Ostpreussen innan den förestående invasionen av den sovjetiska armén.

Vid krigsslutet rådde olika meningar om vad man skulle göra med de resterande fångarna från koncentrationslägren. Det var tal om att avrätta så många man kunde men också att transportera dem till Danmark eller Norge.

I stort sett alla skandinaviska KZ-fångar hade samlats till Neuengamme, där de hämtades av Bernadottes vita bussar. Deras plats fylldes i stället med andra KZ-fångar från andra läger som hotades att tas av ryssarna.

När sedan de allierade närmade sig Neuengamme tömdes detta läger och fångarnas transporterades till Lübeck, tillsammans med KZ-fångarna från lägret Stutthof söder om Danzig/Gdansk. Dessa fördes ombord på de ”flytande” KZ-lägren i hamnen, bl a Cap Arcona vars turbiner hade skurit. Det var nu som fartygen angreps av brittiska Typhoon-attackplan. Bland fångarna som omkom fanns enstaka skandinaver som inte omfattades av Bernadottes räddningsaktion.

Cap Arcona sänktes av attackflygplan från RAF i Lübeckbukten den 3 maj 1945. Cirka 5000 människor, de flesta koncentrationslägerfångar, antas ha dött i fartygskatastrofen. Antalet är förstås en uppskattning man vet inte exakt hur många som förlorade livet.

Norrmännens ankomst till Hälsingborg efter vistelse i tyska arbetsläger

NUMMER 2

Norrmän ankomna till Helsingborg efter sin vistelse i Tyskt arbetsläger. Bild Kulturmagasinet Fredriksdal, Helsingborg Nummer: 1455-2008:1 :: grupporträtt

NUMMER 3

Norrmän ankomna till Helsingborg efter sin vistelse i Tyskt arbetsläger. Bild Kulturmagasinet Fredriksdal, Helsingborg Nummer: 1455-2008:2 :: grupporträtt

Idag Förintelsens minnesdag

Auschwitz

Entrén till Auschwitz. Två svenskar stal entréskylten för några år sedan och påträffades sedan delad i bitar. Bild från webben.

Idag den 27 januari firas Förintelsens minnesdag. En internationell minnesdag för Förintelsens offer, baserad på dagen med samma datum då fångarna i koncentrationslägret i Auschwitz befriades av Röda armén under ledning av marskalk Ivan Konjev, 1945. I Auschwitz fanns sammanlagt 7 000 fångar kvar.

IS_Konev_01

Marskalk Ivan Konjev, Röda Armen. Bild från webben.