Kategoriarkiv: Civila olyckor

Bomber över Pajala den 21 februari 1940

Det nämns att bombningen utförsed av ”vita” flygplan, det viss säga vitmålade bombplan. Troligtvis rörde det sig om tvåmotoriga Tupolev ANT-40/TB-SB plan, snarare än de större, äldre fyrmotoriga bombplanen ANT-6/TB-3 som i regel var grönmålade. Foto på en Tupolev SB jag tagit på ryska flygmuseet i Monimo utanför Moskva 2005. Fotograf Jan Waernberg.

Bild från webben.

Bild från Sv. Wikipedia.

Bild från Sv. Wikipedia

Bild från Sv. Wikipedia

Bild från Sv. Wikipedia

Bild från Sv. Wikipedia

Vid middagstids den 21 februari 1940 bombades Pajala av sju sovjetiska flygplan. Sammanlagt släpptes 48 sprängbomber på mellan 60 och 100 kilo per styck. Planen spred även ett hundratal brandbomber av en roterande bombspridare, en sorts klusterbomb som av finländarna kallades för Molotovs brödkorg.

Många av bomberna slog ner nära kyrkan i Pajala, som dock bara fick smärre skador såsom krossade fönster orsakade av tryckvågen. En bomb slog ner i gymnastiksalen i en skola (nuvarande Gamla skolan) där K 4 från Umeå var inkvarterade under en övning men som tur var exploderade inte bomben. Telefonförbindelsen söderut bröts. Utöver detta förstördes ett bostadshus, en ladugård, några uthus och en bastu.  Två personer skadades lindrigt under anfallet.

Ett av flygplanen som deltog i anfallet blev tvungen att nödlanda på återfärden till basen i Murmansk på grund av bränsle bris i finska Sodankylä. Den ombordvarande besättningen på tre man försökte fly på skidor men tillfångatogs av finska trupper.

 Till en början förnekade Sovjet att bombningarna hade ägt rum men den 6 mars erkändes att bomberna hade fällts av sovjetiska plan som flugit vilse.

 

 

Bomber över Malmö 1940

Armstrong Whitworth Whitley. Bild från webben.

Bild från privat arkiv.

Bild från webben.

Tidigt en morgon den 3 oktober 1940 föll det bomber över Malmö. Tre bomber fälldes av brittiskt bombflygplan av typen Armstrong Whitworth Whitley. Explosionerna orsakade förhållandevis små skador på närliggande hus. Engelsmännen förnekade att ha något med saken att göra, men övertygande bevis tvingade så småningom fram sanningen. Anfallet uppgav vara ämnat för Stettin (Szczecin eller Stettin är en hamnstad i nordvästra Polen).

 

Bomber över Lund 1943

Bild från webben.

Den 18 november 1943  skakades Lund av en kraftig smäll. Fönster i staden skallrade eller krossades och det flammade som blixtar på himlen. Hade kriget slutligen nått ända till Sverige?

Först trodde man att ett flygplan och dess bomblast hade störtat och exploderat. Tusentals människor gjorde exakt det man absolut inte borde göra, man rusade ut på gatorna och tog sig mot de norra delarna av staden där man fått klart för sig att någonting hade inträffat.

Emellertid var det inget flygplan som störtat, men väl ett engelskt bombplan som släppt sin last i en linje från elverket på väster, över järnvägen och förbi planteringar som fanns i norr. Av någon anledning hade man inte kunnat fälla hela sin bomblast över Tyskland, utan på återvägen flyger det in över Skåne och enligt uppgifter beslutar man att fälla sin bomblast för att sedan säkrare kunna nödlanda.  Troligen i det rådande mörkret uppfattade besättningen de stora växthusen vid Kävlingevägen som vatten och fäller därför sin bomblast. Som tur var träffades inget bostadshus eller att någon människa kom till skada.  Ett femtiotal exploderande brandbomber hade släppts och som kastat alla ljusreflexerna på molnen.

Planet kom från väster och gjorde en sväng över staden, vände och fortsatte mot nordväst.  Lundabor som bodde i närheten kund se hur det fällde en sträng av bomber. Sydkrafts transformationsstation träffades av två bomber, och i utkanten av staden slog bomber ner i bildade en stor krater samtidigt som tusentals fönster krossades av tryckvågorna.

Bröderna Hanssons Handelsträdgård drabbades värst.  Stora värden  gick till spillo.

Ryska bomber över Stockholm och Strängnäs 1944

BOMB BILD 4 Ajpg

Bild TT.

BOMB BILD 3

Eriksdalsteaterns scen träffades av minbomben och sopades fullständigt bort. Bild TT.

Kvällen den 22 februari 1944 strax efter halv nio under en planerad sovjetisk bombräd över Finland fel navigerar ett antal av bombflygplanen in över östra Sverige och släpper bomber bland annat i centrala Stockholm (Eriksdalsområdet och Roslagen) och Strängnäs.

Scenen på Eriksdalsteatern träffades och förstördes totalt. Samtidigt kreverade en annan minbomb strax utanför P3:s regementsområde i Strängnäs och två värnpliktiga soldater skadades av splitter. När en värnpliktig utpost i Roslagen ringde till Försvarsstaben i Stockholm för att rapportera om de rödstjärnmärkta flygplanen fick han bara höra: ”-Du ser i syne grabben!”

Orsaken till att bomberna hamnade över Stockholms- och Strängnäsområdet var helt enkelt felnavigering i samband med en massiv sovjetiskt bombanfall mot finska städer. Troligtvis var det bombplan som flög mot Sverige egentligen på väg mot Åbo men missade helt på grund av att ledarplanet villat bort sig totalt eller hade missgivning på kompassen. Faktum är att navigationskunskaperna och förmågan att navigera var dåligt i Röda arméns flygvapen, och en grupp plan leddes i allmänhet av ett ledarflygplan.

En del förståsigpåare har sett bombfällningen som ett medvetet drag av Sovjetunionen för att sätta press på Sverige att släppa den sovjetiske spionen Sidorenko, men det finns inga som helst belägg för detta.

Note:
På följande platser fälldes bomber denna februarinatt 1944: På Blidö och Svartlöga i norra Stockholms skärgård, vid Stavsnäs och Järla, vid Eriksdal på Södermalm samt i Strängnäs och i Pershagen vid Södertälje.

 

 

S/S Gertrud Bratt första svenska handelsfartyg som sänktes under andra världskriget .

GERTURD BRATT

S/S Gertrud Bratt. Bild SMM Fo212581.

S/S Gertrud Bratt ägdes av Ångfartygs AB Östersjön, Göteborg. Hon gick i trafik mellan Skandinaviska hamnar och Bristolkanalen. Hon blev den första svenska handelsfartyg som sänktes under det kommande kriget.

Söndagen den 24 september 1939 sänktes Gertrud Bratt, 12 distansminuter utanför ön Jomfruland i Norge detta hände tre veckor efter andra världskrigets utbrott. Den tyska ubåten
U4 under befäl av Kapitänleutnant Harro von Klot-Heydenfeldt, prejade fartyget med två kanonskott och begärde att få se skeppspapperen. Befälhavaren kapten E.K. Jönsson svarade att fartyget var lastat med hyvlade bräder för byggnadsverksamhet i England, vilket inte kunde räknas som krigskontraband. Ubåtschefen svarade då att ”Det byggs inga hus i England, utan träet går till flygmaskiner”, och förklarade att ångaren skulle sänkas och att besättningen fick en halvtimme på sig att lämna fartyget. Han lovade dock att bogsera livbåtarna mot land.

Besättningen om 20 man delade upp sig i två livbåtar, varefter ubåten började beskjuta Gertrud Bratt. Då dök det upp en flygmaskin, varvid ubåten dök och sänkte fartyget med en torped. Någon bogsering blev därför inte av. I stället fick de nödställda hjälp av en norsk tullkryssare
T II in till Langesund.

Hansa katastrofen den 24 november 1944

 

HANSA

S/S Hansa. Bild SMM Fo101850A

örnen

Aerotransports passagerarplan Örnen

Klicka på bilden för större version.

Den 24 november 1944 förliste Ångfartygsaktiebolaget Gotlands ångfartyg Hansa utanför den gotländska kusten. Av 86 (63 passagerare och 23 besättningsmän) ombordvarande överlevde endast två. Biträdande andre styrmannen Arne Thuresson låg och sov i fartygets radiohytt och räddades mirakulöst genom att hela radiohytten vid explosionen slets loss från fartyget. Den andre överlevande var passageraren Arne Mohlin. Mohlin var inte enbart passagerare – han var militär på väg tillbaka till tjänstgöring på Gotland. Arne Mohlin slutade sin militära karriär som militärområdesbefälhavare för Övre Norrland i Boden.

På grund av dimma och hård sjö försenades Hansas ankomst till Visby. Hon skulle ha ankommit 8:30, men när man inte hört något från henne vid 10-tiden befarade man att något hänt allra minst att hon blivit minsprängd då orådet nyligen minröjts och minor var ovanliga mellan Gotland och fastlandet.

Aerotransports passagerarplan Örnen lyfte vid 11-tiden med uppmaning att spana efter Hansa. Piloten ombord på Örnen gjorde 12-tiden upptäckten av en gummibåt med två man i och vrakgods som han trodde kunde tillhöra Hansa.

Grov sjö och dålig sikt försvårade spaningarna och Örnens besättning tappade ett par gånger bort gummibåten innan de marina enheterna kom fram och kunde undsätta de ombordvarande.
De överlevande hade för militären berättat att de hade sett ett vitt sken som kunde ha varit en strålkastare. Senare framkom även att en signalpost skulle ha hört ljudet av dieselmotorerna från en ubåt. Man kunde dock inte trots efterspaningar finna denna ubåt eller spår av den.

Misstankarna om att Hansa hade gått på en mina låg nära till hands fram tills att förhören med kapten  Mohlin hållits där det framkom att man hade sett ett ljussken från en strålkastare. Då ersattes misstankarna om minan av att Hansa hade blivit torpederad i stället.

Spekulationerna om att det skulle ha funnits explosiv last ombord på Hansa och där med gjorde henne intressant att sänka visade sig riktiga. Ombord fanns 2 500 kilo nitrolit och detta skulle användas av militären på Gotland. Hansa hade bara rätt att ta 500 kilo åt gången.

Man har lyckats kartlägga att Hansa verkligen hade blivit torpederad utan sänktes av den rysk ubåten, L-21 under befäl av ubåtschefen Mogilevskij.

Omkomna besättningsmän:

Befälhavaren sjökapten; Martin Klintberg. Förste styrman; Sune Nordström. Andre styrman kapten; Adolf Lyth. Övermaskinist; Ernst Andersson. Andremaskinist; Carl Gardell. Rorgängare; Niklas Hejdenberg. Matroserna; Sigfrid Karlsson och Gunnar Ahlqvist. Lättmatros; Jens Ringbom. Jungmännen; Erik Karlsson och Gillis Jacobsson. Eldarna; Valter Hammerin, Ernst Vestberg, Johan Herman Johnsson och Erik Engström. Förestånderskan; Matilda Edström. Kokerskan; Greta Karlsson. Penteristen Ester Nilsson. Köksbiträdet Alva Selim. Servitrisen; Ulrika Desideria Vera Regnér. Akterstäderskan; Katarina Kyner. Städerskan; Maria Jakobsson.

De omkomna passagerarna var (i den ordning de är upptagna i Hansakommissionens betänkande och framkomna efter omfattande utredningar eftersom passagerarlista endast fördes på dem som bokat in första- eller andraklass hyttplatser):

Karl Einar Adolfsson, Gustaf Erik Andersson, Tage Gustaf Björk, John-Erik Boll, Allan Emil Bratt, Lars Sigfrid Börie, Sven Frank Evert Classon, Sven Åke Dahlberg, Gunnar Tage Duvander, Johan Axel Emilsson, Ingvar Fahlström, Elisabeth Fransson, Elsa Ida Maria Fröström, Gustaf Adolf Griborn, Torsten Gustavsson, Ragnar Halldén, Sven Emil Hansson, Sven Teodor Hasselberg, Erik Wilhelm Helin, Sven Bertil August Jakobsson, Gustaf Adolf Johansson, Karl Gustaf Erik Johansson, Lilo Johansson, Nils Gustaf och Anne-Maj Johansson, Stig Allan Johansson, Anders Sigfrid Karlsson, Ester(Ejan) Karlsson och hennes 6-åriga dotter Britt Karlsson, Ivan John Evert Karlsson, Evert Viktor Karlsson, Karl Henning Einar Karlsson, Sven Ture Karlsson, Gösta Edvard Karlström, Karl Georg Wilhelm Kjellander, Karl Bertil Kronholm, Axel Bertil Källström, Johan Erik Larsson, Evert Gottfrid Lind, Sven Olof Lennart Lindén, David Yngve Torvald Lindén, Rolf Lindvist, Karl Einar Lindström, Karl Albert Nilsson, Fredrik Uno Näslund, Almida Viktoria Olofsson, Axel Christian Olsson, John Olsson (metodistpastor), John Olsson (sjökapten), Harald Lambert Oredsson, Helge Manfred Persson, Karl Emanuel Pettersson, Bengt Paul Karl Scheel, Åke Alf Håkan Sjöholm, Sven Erik Vilhelm Strand, Erik Johan Oskar Söderberg, Ragnar Thimgren, Bengt Gustaf Törnblom, Bertil Wickman, Anna Maria Wäpling , Hans Gustaf Åberg och Rune Öhman.

 

Tidningsaffischer från Hansa katastrofen.

 

Se reportage om S/S Hansa på YouTub

 

Läs mer på webben.

Hansakatastrofen/ Svenska Wikipedia

S/S Hansa/Svenska Wikipedia

Hansakatastrofen/Gotland.net

Hansakatastrofen/Tjelvar.se/Marinen

Hansakatastrofen/Compunews.com

S.S Mogilevskij/Compunews.com

Tågolycka i Tyringe den 12 februari 1942

TYRINGE 2

Bild vykort.

Fem minuter över sex på morgonen torsdagen den 12 februari 1942,  inträffade en mycket svår sammanstötte mellan ett militärtåg med ett stilla stående godståg vid ingång till Tyringe.

Tågklareraren på Tyringe station hade tillåtit militärtåget köra in på ett felaktigt spår. På detta spår stod för tillfället ett fjärrgodståg, som nyligen hade inkommit från Hässleholm. Distriktschefen för järnvägen omtalade att tågklareraren lagt oriktig tågväg för det från Västra Torup inkommande tåget.

Fem militärer miste livet och 15 andra skadades vårt blev svårt .

 

 

f

Tågolycka i Laholm den 25 januari 1944

LAHOM

Bild vykort.

Strax före kl. 05 på torsdagsmorgonen den 25 januari 1944 påkördes nattsnälltåget Göteborg – Malmö på Laholms bangård av efterföljande fjärrgodståg, varvid två personer dödades. Sista vagnen i nattsnälltåget, som var en postvagn, skadades svårt liksom godstågsloket, vilket körde in i tågsättet på stationen. Förste postassistenten på nattsnälltåget och lokföraren på godståget, dödades vid kollektionen. Ett biträde i postvagnen och maskinbiträdet på godstågsloket fick mindre skador.

Nattsnälltåget i fråga gör i vanliga fall icke något uppehåll i Laholm, men eftersom ett framförvarande godståg icke inkommit till Grevie, måste snälltåget stoppa i Laholm. Synen på platsen efter olycksplan var beklämmande.

När man gjort de första undersökningarna  angående orsaken till olyckan framgick det att tjänstgörande tågklareraren i Laholm försummat att ställa infartssignalen till stopp efter snälltåget. Signalen visade sålunda fri fart för det efterföljande godståget.

Under det förberedande förhör som  hölls redan samma dag, tog tjänstgörande tågklareraren  på sig vållandet till olyckan genom att han inte gett stoppsignal för det påkörande tåget.

Uppgifterna hämtade ur Signalen 1944 nr 5, s. 7 och nr 16, s. 3 samt Ånghwisslan nr 2276, s. 20. Ånghwisslans notis är ett klipp ur Ljungby-Posten tisdagen den 25 januari 1944.

Bild vykort.