månadsarkiv: november 2017

Gatustrider i Stockholm (militärövning). Del 1

Gatustrid. Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Gatustrid Gärdesgatan maj 1942, Stockholm. Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Gatustrid Gärdesgatan maj 1942, Stockholm. Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Gatustrid Gärdesgatan maj 1942, Stockholm. Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Gatustrid Södermalm mars 1944, Stockholm. Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Gatustrid Valhallavägen april 1944, Stockholm. Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Gatustrid Värtan maj 1942, Stockholm. Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Männens dagliga liv under Beredskapsåren i ett axplock av bilder. Del 47

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

 

Ernst Wollweber, ryskspion

Ernst Wollweber. Bild från webben.

Ernst Wollweber, ursprungligen Fritz Karl Wollweber, var en tysk-sovjetisk kommunist, och politiker som mellan 1936 och 1941 var den ledande organisatören för den så kallade Wollweber-organisationen, även kallad Wollweberligan. Wollweber-organisationen var en kommunistisk sabotageorganisation som bland annat skulle sabotera fascistisk sjöfart i Skandinavien och Nordeuropa. Organisationen leddes och grundades Wollweber, och styrdes av den  sovjetiska säkerhetstjänsten NKVD. De svenska och norska medlemmarnas främsta uppgift under 1930-talet var att sabotera tysk, italiensk och spansk-nationalistisk sjöfart till den nationalistiska sidan under det spanska inbördeskriget, och minst 16 fartyg sänktes. En stor del av sprängmedlen som användes till dessa attentat  kom från svensk gruvdrift.

Ernst Wollweber var gift med norskan Rangnhild Wiik och använde därför Oslo som huvudkvarter för organisationen under andra världskriget.

De svenska medlemmarnas främsta uppgift var att störa den under 1930-talet allt intensivare svenska malmexporten till Tyskland, som rustade för krig. Den mest framgångsrika förgreningen av organisationen fanns i Norge där den gick under namnet Osvaldgruppen.

Wollweber greps av svensk militärpatrull vid en rutinkontroll vid Ottebols järnvägsstation i maj 1940. Han satt i svenskt fängelse under större delen av kriget. Tyskarna krävde upprepade gånger hans utlämning. När han frigavs 1944 reste han till Moskva.

Wollweber blev senare chef för Stasi i Östtyskland.

Männens dagliga liv under Beredskapsåren i ett axplock av bilder. Del 46

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Männens dagliga liv under Beredskapsåren i ett axplock av bilder. Del 45

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Männens dagliga liv under Beredskapsåren i ett axplock av bilder. Del 44

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

 

Den tyske storspionen var svensken Wolfhans Gottfried von Herder, alias Doktor Heller

Wolfhans Gottfried von Herder, alias Doktor Heller, Fotot är tagit i Karlstad i samband med rättegången 1945. Bild från boken Svenskar i Hitlers krig av Kjell-Åke Steen.

Wolfhans Gottfried von Herder, alias Doktor Heller, var mannen som sedan 1943 lett den tyska arméns spionverksamhet mot Sverige från Oslo.  Doktor Heller samarbetade även med Arvikanazisten Thorvald Calais, som tidigt under kriget illegalt begett sig till Norge. Calais utnyttjades också i sverigespionaget. I krigets slutskede råkade Calais ut för en trafikolycka. Den norska polisen fann bland hans papper uppgifter som avslöjade Hellers riktiga identitet.

 Herder föddes 1908 i Bautzen, Sachsen Han var son till Regierungsrath Arthur von Herder och Hertha von Koerner, vilken 1919 gifte om sig med den svenske amiralen Claës Lindström.  W.G. von Herder flyttade till Stockholm vid 11-års ålder och tog sedermera studenten på Beskowska skolan. Han studerade sedan språk i Frankrike och England samt juridik i Tyskland. Han ben skadades svårt 1930 i en motorcykelolycka. 1941 placerades han som Regierungsrath vid krigsdepartementet i Berlin. Efter Stalingrad anmälde han sig som frivillig vid pansartrupperna, men placerades i signaltjänst p.g.a. sitt ben. Hans bana som spion började i slutet av juli 1943 då han slog sig ned i Lysaker. Förutom att studera tidningar organiserades ett spioneri i gränstrakterna. Norska och svenska gränsbor lämnade upplysningar om det svenska försvaret. Han ställdes senare inför rätta för spioneri i Arvika.

 Herder dömdes av Jösse häradsrätt till 2,5 års straffarbete vilket hovrätten fastställde. Målet gick till högsta domstolen vilken egendomligt nog frikände honom då man ansåg att han enbart utfört honom åliggande uppgifter som krigsman.

 Han  gick alltså fri medan, men man lyckades få honom utvisad  från Sverige tillbaka till det som nu var Östtyskland.

 

Männens dagliga liv under Beredskapsåren i ett axplock av bilder. Del 43

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Männens dagliga liv under Beredskapsåren i ett axplock av bilder. Del 42

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Männens dagliga liv under Beredskapsåren i ett axplock av bilder. Del 41

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Bild Krigsarkivet i Stockholm.

Bild Krigsarkivet i Stockholm.