månadsarkiv: mars 2017

Svenska infanteriet i vintertjänst. Bilderna är tagna under beredskapen ca 1942 Del 1

Svenska infanteriet i vintertjänst. Bilderna är tagna under beredskapen ca 1942. Bild Krigsarkivet i Stockholm. AMF Bildarkiv Infanteri vintertjänst Nr 19 Neg 5

Svenska infanteriet i vintertjänst. Bilderna är tagna under beredskapen ca 1942. Bild Krigsarkivet i Stockholm. AMF Bildarkiv Infanteri vintertjänst Nr 19 Neg 6

Svenska infanteriet i vintertjänst. Bilderna är tagna under beredskapen ca 1942. Bild Krigsarkivet i Stockholm. AMF Bildarkiv Infanteri vintertjänst Nr 19 Neg 7

Svenska infanteriet i vintertjänst. Bilderna är tagna under beredskapen ca 1942. Bild Krigsarkivet i Stockholm. AMF Bildarkiv Infanteri vintertjänst Nr 19 Neg 296

Svenska filmer under krigsåren 3 . På liv och död (1943)

På liv och död (1943)

Med hjälp av ett ganska tydligt igenkännbart modelltåg får vi se en tågolycka i övre Norrland. På turisthotellet talar man om eventuellt sabotage. Över frukostbordet lär vi känna Kirre Granlund, ett mustaschprytt och lätt cyniskt societetslejon, den bortskämda Gittan och den präktiga Karin Sjövall. En pluton skidburna jägarsoldater ligger förlagda i närheten. Vi får växelvis följa händelseutvecklingen bland de tidsfördrivande turisterna och de hårt arbetande militärerna. Den sympatiske soldat Pettersson får äntligen permis och planerar att åka hem och hälsa på sin fru och sin nyfödde son. En ny fänrik — Holm — anländer och får av kapten Åström veta att tågolyckan troligen var sabotage. Militärerna gräver ner sig i grottor i snön. Mannarna tvivlar på den nyanlände fänrikens förmåga att uthärda fjällivet. Han slår dem med häpnad genom en mycket djärv och elegant åkning utför en brant fjällsluttning. Hos turisterna är Kirre spydig mot den ytliga Gittan, som bara tänker på att hitta en stilig man att gifta sig med. När den nygifte herr Jönsson inte kuttrasjuar med sin fru, så beter han sig synnerligen misstänksamt. Vid en skidtur väljer Karin en svårare tur för sig själv. Det blåser upp till snöstorm och Karin saknas. Skidläraren rekvirerar hjälp hos militären. Bland de frivilliga anmäler sig Pettersson, fast han egentligen har permission. Karin kommer välbehållen tillbaka, men det är för sent att kalla tillbaka sökpatrullen. Den uthärdar väldiga strapatser i den pinande stormen. Pettersson faller nedför ett stup och dör. Karin tar på sig skulden för Petterssons död. Hon ligger och gråter på sitt rum, dit fru Lewen kommer och försöker trösta henne. Under nattpatrullering upptäcker militärerna en skidåkande civilperson. De förföljer honom men han lyckas undkomma in på hotellet. Fänrik Holm och löjtnant Lönnbäck beger sig till dans på hotellet. Kirre försöker muntra upp Karin och drar ned henne till de övriga. Gittan dansar med löjtnanten och gör allt för att antyda giftermål. Karin och Holm fattar tycke för varandra. De smider tillsammans en plan för att försöka fånga tågsabotören. Inför en försåtlig fråga från Karin försäger sig Kirre. Han och fru Lewen möts på den senares rum och det står klart att de tillsammans utför sabotagen. Ett vapenlastat tåg skall anlända och Kirre smiter ut mitt i natten. Han förföljs över de isigt lysande snövidderna av den väntande Holm. Holm lyckas skjuta Kirre, just som han sätter igång den apterade sprängmekanismen. Snö och is rasar ned på spåret men (modell)tåget hinner precis stanna. Karin följer efter den ivägsmitande fru Lewen på tåget och tvingar henne att överlämna sig till polisen. Efter väl förrättat värv förenas ömt fänrik Holm och Karin sittande i vilstolar på hotellverandan. Filmen avslutas med att en tjänstgörande major ur jägarkompaniet håller ett patriotiskt tal till de uppställda jägarsoldaterna.

Text från Svensk Filmbas/Svenska Filminstitutet

Svenska filmer under krigsåren 2. En vår i vapen (1943)

Bild från webben.

En vår i vapen (1943)

Vi möter en grupp unga vuxna i en svensk industristad krigsvåren 1940. Bilmekanikern Kalle Andersson tar hand om sin mor och sin systers barn. Han har ett stormigt förhållande med kontoristen Elsa, en egoistisk och elak kvinna, som spelar ut honom mot rivalen Gustav Lind. Elsas rumskamrat Gullan har ett lugnt och harmoniskt förhållande med Åke. Så blir männen mobiliserade och forslas med tåg till norska gränsen. Under den nattliga färden blir en häst sjuk och avlivas på banvallen. Männen stationeras i en vårgrönskande gränstrakt, idkar kamratskap, äter ärtsoppa och bekantar sig med trakten. Kalle väntar förgäves på brev från Elsa och är svartsjuk på Gustav Lind, som är fullt sysselsatt med att uppvakta en blond lotta. I närheten bor bonden Jan Forsman med fru och dotter Inga. Forsman är butter och vresig, avogt inställd till såväl stadsfolk som militärer. Stadsfolk, p g a att hans tre söner tagit anställning på fabrik inne i stan, militärer, p g a att samma söner nu inkallats till Gotland och därför inte kan hjälpa honom med vårbruket. Vid en inledande våldsam konfrontation mellan soldaterna och Forsman får han hjälp av sin rasande dotter Inga, som dock sprattlande bärs in till mor i köket av en bestämd Kalle. Militärlivet blir rutin och idyll, våren allt skönare, kvällarna fördriver man på utedansbanan. Löjtnanten försöker blidka den vresige Forsman genom att låta mannarna hjälpa honom med plöjningen. Denne visar dock utåt ingen humörförbättring medan kvinnorna i familjen däremot veknar. De bjuder soldaterna på kaffe och smörgåsar och Ingas ömma känslor för Kalle kommer till tydligt uttryck. Gustav Lind försöker vinna Inga genom att ställa in sig hos hennes föräldrar. Vid dansbanan föredrar hon emellertid Kalle och det blir ett häftigt slagsmål mellan de bägge rivalerna. Vid den följande diskussionen får Kalle veta att Elsa därhemma förlovat sig med den osympatiske kontorschefen Jacobsson. Kalle och Gustav försonas. Ensamma i bondköket finner så Inga och Kalle varandra för gott. De avbryts bryskt av allmänt larm och vi får se heta stridsscener med rökmoln, skott och briserande granater. Det visar sig dock bara vara en övning. Inga mjölkar kor i ladugården och Kalle talar om deras kommande familjeliv i staden, en framtidsutsikt som försvåras av att Inga omöjligt kan tänka sig att överge sina föräldrar. Kalle beslutar sig för att pröva på lantlivet. Inga blir överlycklig men pappa Forsman vägrar släppa stadspojken över tröskeln. Ett störtande flygplan förorsakar skogsbrand, som man lyckas släcka tack vare rådigt ingripande från Kalle. Forsman ändrar inställning till Kalle och bjuder löjtnanten och övriga på bröllop. I slutbilden fladdrar Ingas vita brudslöja mot det nu prunkande vår landskapet.

Text från Svensk Filmbas/Svenska Filminstitutet

 

Komedin Landstormens lilla Lotta räknas som den första beredskapsfilmen 1939

Bild från webben.

Komedin Landstormens lilla Lotta räknas som den första beredskapsfilmen och hade premiär efter krigsutbrottet hösten 1939 och samma år kom militärfilmen visar på ett brott med 1930-talets buskisfilmer i soldatmiljö, med krigets allvar följde en mer respektfull framställning av det svenska militärlivet.

Dessa så kallade beredskapsfilmer producerades i Sverige under andra världskriget då det svenska försvaret låg i beredskap för att försvara landet mot fientliga anfall. Beredskapsfilmer kallas de spelfilmer från krigsåren som berör soldatlivet, krig, ockupation eller ett lands inre fiende. De utspelar sig ibland i historisk tid men de flesta är samtidskildringar bland dessa finns både komedier och allvarliga dramer.

I vidare bemärkelse kan även de reportage och informationsfilmer om Sveriges försvar som gjordes under krigsåren kallas beredskapsfilmer. De flesta av dessa producerades eller beställdes av Försvarsstabens filmdetalj.

Produktionen av beredskapsfilmer ökade 1940 efter tyskarnas ockupation av Danmark och Norge i april detta år. Krigets närhet avspeglas bland annat i de mer seriösa militärfilmerna Alle man på post (1940) och Första divisionen (1941). Efter tyskarnas krigsmotgångar 1943 och det förändrade politiska läget kom en rad så kallade ”ockupationsfilmer”. Det var antinazistiska melodramer som utspelade sig i länder ockuperade av en främmande makt. De mest omtalade i denna genre är Det brinner en eld (1943) och Excellensen (1944).

 

Bilder från svenska marinen 1939 – 1940 del 1

Bild Krigsarkivet i Stockholm . AMF Marinen 1 Neg 23

Bild Krigsarkivet i Stockholm. AMF Marinen 1 Neg 33

Bild Krigsarkivet i Stockholm. AMF Marinen 1 Neg 33

Bild Krigsarkivet i Stockholm. AMF Marinen 1 Neg 77

Bild Krigsarkivet i Stockholm. AMF Marinen 1 Neg 381

Bild Krigsarkivet i Stockholm. AMF Marinen 1 Neg 205

Svenska marinen. Bilderna är nog tagna ca 1939-1940 innan det vita bandet påmålades fartygen i fören.

 

 

Tyska soldater från Kurland

Främst soldater och underofficerare från alla vapengrenarna samt Waffen-SS, som troligtvis kommer från Kurland. Fotona tagna i Kalmar hösten 1944? Bild Krigsarkivet i Stockholm. AMF Marinen 1 Neg 141

Främst soldater och underofficerare från alla vapengrenarna samt Waffen-SS, som troligtvis kommer från Kurland. Fotona tagna i Kalmar hösten 1944?Bild Krigsarkivet i Stockholm. AMF Marinen 1 Neg 140

Svenska filmer under krigsåren 1. Med livet som insats (1940)

Bild från webben.

Med livet som insats (1940)

En kvinna kommer tungt gående med en barnvagn nerifrån hamnen upp genom en stad i ett inte närmare angivet land österut, där en militärregim tagit makten. Hon heter Wanda och en man, Max, tar emot henne vid porten och hjälper henne in. Då avslöjas att hon burit ammunition under kappan och transporterat en kulspruta i barnvagnen. Max är illegal vapenhandlare och väntar en köpare från en grupp frihetskämpar. Wanda bor hos Max, som älskar henne. De är inte gifta. Wanda är i själva verket spion för den förhatliga militärdiktaturen och har valt bostaden hos Max för att kunna spionera på frihetskämparna. John, en av frihetskämparna, kommer till Max för att köpa kulsprutan, men de kan inte bli överens om priset. Wanda träffar därvid John och blir entusiasmerad av hans hänförelse för sin sak. Hennes överordnade ger henne order att uppehålla kontakten med John i hopp att avslöja honom och hans kamrater. Frihetskämparna litar inte på Wanda förrän hon erbjuder sig att skaffa de vapen, de inte har nog pengar att betala för. Hon är därvid nära att bli häktad av sina egna men undslipper och kommer till frihetskämparna med den utlovade kulsprutan. Mellan John och Wanda utvecklar sig en kärlekshistoria, som Wanda avbryter genom att ge sig av — eljest måste hon förr eller senare ange John och hans kamrater. Hon söker skydd hos en gammal vän, en bagare, och där hittar John henne. Bagaren lovar smuggla ut dem i en vagn med brödleveranser till militärregimens trupper. Nya förvecklingar uppstår, men slutligen är frihetskämparna redo för den avgörande kampen. De stormar staden och drar segrande in, hälsade av en jublande befolkning. Max har försökt fly och när Wanda inte vill följa med honom utan i stället väntar på John, skjuter han henne. I segerns ögonblick finner John henne döende.

Text från Svensk Filmbas/Svenska Filminstitutet