månadsarkiv: januari 2017

Sveriges första skola för romer öppnas 1943

Gubbängen. Den första skolan för romer. Skolan öppnades på initiativ från familjen Taikon och bedrevs i deras tält, i ett läger för romer. Stockholmskällan Fotonummer SvD 32840

Gubbängen. Ett läger för romer, Den första skolan för romer öppnades på initiativ från familjen Taikon, i deras tält. Till höger eleven Singoalla Taikon med sin son i knäet. Stockholmskällan Fotonummer SvD 32839

Den 5 juli 1943 öppnades Sveriges första så kallade ”zigenarskola” öppnas på privat initiativ i en Stockholmsförorten Sköndal

År 1943 gick familjen Taikon till kungs för att få svensk undervisning. Under några sommarmånader undervisades de flesta familjemedlemmarna på plats i lägret utanför Stockholm. SF-kameran var med vid en lektion i Sköndal 1943.

Horsfjärdskatastrofen eller Horsfjärdenolyckan den 17 september 1941

Horsfjärdkatastrofen eller Horsfjärdenolyckan var en kraftig explosion som inträffade i Horsfjärden den 17 september 1941 där ett antal fartyg inom svenska flottan förstördes.

Under andra världskriget inträffade ett antal olyckshändelser för vilka det inte alltid var lätt att klargöra om det var sabotageverksamhet som varit orsaken.

Den 17 september 1941 inträffade katastrofen i Horsfjärden, den svenska flottans största förlust under beredskapsåren.

En del av Kustflottan befann sig på Horsfjärden för övning. Pansarskeppen HMS Sverige, HMS Drottning Victoria och HMS Tapperheten låg för ankare, medan en grupp av flygplan från F 2 Hägernäs utförde anfallsövningar mot dessa. Anfallen insattes på låg höjd österifrån över ön Märsgarn, där jagarna HMS Klas Uggla, HMS Klas Horn och HMS Göteborg låg förtöjda.
Den fjärde jagaren i divisionen, HMS Stockholm, befann sig under gång på Mysingen med avsikt att förtöja utanpå Göteborg, där man höll på med utbildning vid de aktra torpedtuberna.

Plötsligt inträffade en kraftig explosion akterut på Göteborg, omedelbart följd av en likadan på Klas Horn som låg närmast. Det var med all säkerhet de stridsladdade torpederna som exploderat. En häftig brand utbröt och brinnande olja rann ut på vattnet, vilket gjorde det omöjligt att bogsera undan de skadade fartygen för att rädda Klas Uggla som låg innerst. De två skadade fartygen bröts itu och sjönk inom en kvart. De osäkrade sjunkbomberna trasade sönder akterskeppen. Även Klas Uggla sjönk efter en timme som en följd av den brinnande oljan. Vid olyckan omkom 33 man. Jagarna Göteborg och Klas Horn bärgades och reparerades och var åter i tjänst hösten 1943. Klas Uggla bärgades men utrangerades på grund av alltför stora skador.
Det har aldrig blivit utrett vad eller vem som orsakade explosionen.

Fältkrigsrätten avgav utslaget att sabotage var det troligaste, men att ingen sabotör kunnat anträffas och lagföras. De allierade (till exempel genom Malcolm Munthes engelska grupp eller den kommunistiska Wollweber-organisationen) hade störst intresse av att försvaga den svenska flottan, som eskorterade tyska malmtransporter genom svenska vatten. Efteråt har en engelsk sjöofficer inofficiellt tagit på sig sprängningen.

Bilder från Horsfjärdkatastrofen eller Horsfjärdenolyckan den 17 september 1941.


 Fler bilder från olyckan som finns i Krigsarkivet i Stockholm.

Klicka på bilderna för större format.

 

Det första helt svensktillverkade militärplanet, SAAB:s lätta bombplan B17

SAAB B 17A. Bild från webben.

SAAB S 17BS. Bild från webben.

SAAB B 17C. Bild från webben.

Det första helt svensktillverkade militärplanet, SAAB:s lätta bombplan B17, provflygs den 1 oktober 1943.

Lista från Wikipedia.

Bilder från provflygningen den 1 oktober 1943 av SAAB B 17.

 

Social-Demokraten byter namn 1944

Bild från webben.

Bild från webben.

Social-Demokraten var en socialdemokratisk dagstidning som utgav i Stockholm 1888-1958 och den företrädde socialdemokratiska åsikter. Tidningen byte namn 1944 till Morgontidningen med motiveringen ”ett utpräglat politiskt namn utan tvivel är ett hinder för en tidnings spridning i många kretsa.

Första nummer kom den 25 september 1885 och den 28 oktober 1958 utkom sista numret av tidningen.

Två svenska militärplan skjuts ner över Östersjön under spaningsuppdrag 1944

Caproni 313. Bild Krigsarkivet i Stockholm AMF Flyg Låda 2 Neg 839.

Den 14 maj – 15 maj 1944, två svenska militärplan skjuts ner över Östersjön under spaningsuppdrag

En Caproni Ca 313, S 16, från F 11 Nyköping skjuts ned av två tyska Messerschmitt Bf 109 utanför Baltikum den 14 maj 1944. En man ur besättningen omkom, medan de övriga tre togs till fånga på en tysk lastångare. Svenska protester 27 maj 1944 mot aktionen, som utspelades på internationellt vatten, ledde till att de tre fick återvända till Sverige via Berlin.

Den 15 maj 1944, en annan Caproni Ca 313, S 16, från F 11 Nyköping försvinner under spaningsflygning över det område, där nedskjutningen den 14 maj skedde. Tyskarna förnekade all inblandning, men flyktingar från Baltikum berättade senare, att tyskt jaktflyg hade skjutit ned det svenska flygplanet. Besättningen återfanns aldrig.

Klicka å länken nedan så får ni mer spännande läsning om Caproni-nedskjutninga
14 – 15 maj 1944.

http://forum3.sff.n.se/viewtopic.php?f=1&p=37707

Katastrof natt vid Ljungbyhed den 4 december 1940 av Jan Waernberg

Bild på Sk 14. . Bild från Krigsarkivet i Stockholm.

Bild på Sk 12. Bild från Krigsarkivet i Stockholm.

Katastrofens natt – Flygkrigsskolan på villovägar

På kvällen den 4 december 1940 skulle nattflygning med skolplanet Sk 14 utföras. Övningsledningen hade fått helt missvisande väderrapporter vilka talade om klart eller uppklarnande väder. I stället blev vädret helt annorlunda: låga moln, dimma och obefintlig sikt. För sex av flygplanen och de nio flygkadetterna ombord blev natten mardrömslik. För fem blev det också deras sista flygning någonsin och stund på jorden.

Kadett nr 1 A.F. Blomdahl i förarsitsen och kadett nr 27 G.H. Aspholm i flygplan F5- 102 (tillv.nr 693) hade startat från Ljungbyhed kl 20:45 för att flyga sträckan Ljungbyhed-Mala-Hanaskog-Ljungbyhed. Mellan kl 20 och 21 inträffade en oväntad väderförsämring med dimma i hela övningsområdet. Föraren fick dock syn på en sjö där han försökte landa, men planet slog runt och sjönk till botten av sjön, där flygplanet sedan påträffades. (det är värt att notera att Sk 14 hade fast landställ (till skillnad från efterföljaren Sk 16) vilket dessvärre tenderar att få flygplan att kapottera (volta) vid landning på vatten. Totalhaveri med två omkomna som följd. Sjön i fråga var Sorrödssjön.

Norr om Klippan flög fpl nr 93 och 94, som snart fick sällskap av fpl nr 95. Molnbasen sjönk än mer och tillslut var alla tre planen på trädtoppshöjd och slog i med både höger och vänster vinge i trädtopparna.  Fpl 95 (FV-nr 686) som spakades av kadett nr 5 B. A. A:son Hedberg bröt sig ur gruppen och steg och kunde snart återfinna flygfältet där han landade kl 20:35. Enda skadorna på planet blev att höger vingbeklädnad skadades i vingframkanten och att glasen till landningsljusen spräcktes.

Kadett C-E Abrahamsson i fpl 95 (FV-nr 685) stötte också emot trädtoppar och försökte stiga, men molnen förhindrade genomgång. I det läget tog föraren ett djärvt beslut och kupera motorn och försöka nödlanda med minsta möjliga fart. Vid landningen vid SSV Magleröd slogs båda landställsbenen av och stoppades efter att ha kört in i en stor sten. Kadett slog emot med ansiktet i främre sittrumssargen, varvid han fick näsryggen krossad och skadade vänster öga. Flygplanet med sin skadade förare (han var ensam i planet) påträffades först vid åttatiden följande morgon.

Kadett nr 2 L.G. Gullstrand i fpl 93 (FV-nr 684)försökte också stiga men sjönk igenom p g a den låga farten och gick i backen i brant vinkel i närheten av Magleröd. Lyckligtvis undkom Gullstrand med en kraftig hjärnskakning benbrott och diverse andra kontusioner.

Fpl nr 91 (FV-nr 682) hade fått sig tilldelat övningsområdet Ljungbyhed-Munkarp-Ovesholm-Ljungbyhed för sin mörkerflygning och hade nästan avverkat större delen av sträckan innan man mötte nattdimma i närheten av Sösdala. Besättningen, bestående av föraren flygkadetten nr 30 R. Martin och kadett nr 29 L.G. Rasmusson i baksitsen, begärde radiopejling men tappade efter ett visst irrande och desorientering radiokontakten för att därefter kollidera mot marken VSV Mattetröds kyrka, varvid båda omkom och planet totalhavererade.

Fpl nr 88 (Fv-nr 679) med kadett nr 26 K.F. Lindhoff i förarsitsen och kadett nr 22 N-Å. Kjellander i baksitsen hade fått sig anvisat sträckan Ljungbyhed-Munkarp-Orresholm-Ljungbyhed. Första sträckan till Munkarp var utan problem, men sedan uppstod motorstörningar varvid föraren beslöt avbryta flygningen och i stället återvända till flygfältet i Ljungbyhed. Väster om Sösdala mötte man dimman och förlorade allt mer höjd p g a motorstörningarna. Flygplanet slog till slut ner i marken norr om Norra Rörum varvid planet fattade eld. Kjellander omkom medan Lindhoff kunde räddas ur vraket med brännskador, hjärnskakning samt ben- och revbensbrott.

Facit av nattens flygningar: fem döda.

C.E. Abrahamsson återvände till flygvapen efter konvalescens och avslutade sin karriär som flottiljchef. Gullstrand var för övrigt bror med T.Dr. Tore Gullstrand, Vd för SAAB-SCANIA med tiden.

Källor:

Hugo Engkvist ”Tragisk natt” i SFHT nr 1/1994 s.22-23
Bo Widfeldt ”tragisk natt”, SFHT nr 3/1194 s. 25.

Text: Flyghistoriker Jan Waernberg

Nya Dagligt Allehanda (NDA) läggs ned 1944

Bild från webben.

Den svenska tidningen Nya Dagligt Allehanda (NDA), utgivning i Stockholm upphörde att utkomma den 14 oktober 1944.

Tidningen var en konservativ daglig tidning som utkom redan 1859.

NDA:s grundades av filosofie doktor Karl Adam Lindström.

Tidningen utmärkte sig för en tyskvänlig linje under första världskriget  samt under åren 1934– 1936.

Efter en ekonomisk kris köptes tidningen 1944 av Dagens Nyheter som ett led i bildandet av den nya tidningen Expressen.

 

Julhelgen 1941/1942 i Malmö

Foto Berndt Johnsson. Tillhör Malmö Museer

Drömmen om en vit jul… Jo, den uppfylldes med råge julhelgen 1941-1942 och det kom inte bara mängder med snö utan också kyla – mycket kyla. Under de omtalade krigsvintrarna 1939 -1942 var temperaturer ner till 35 grader ingen ovanlighet i Sverige och till och med längst ner i söder kunde man få uppleva 28 grader i januari 1942. På Stortorget i Malmö t ex fick många bilar ha hjälp med att komma igång av lastbilar som drog och personer som sköt bakifrån. Det var dock inte så många som behövde brottas med det idag klassiska problemet att får igång bilen på vintermorgonen.

Antalet bilar sjönk kraftigt under krigsåren och 1941 fanns det bara 75 000 bilar i Sverige. Idag är det över 4,5 miljoner.