månadsarkiv: juli 2016

Gerillakriget i 40 graders kyla. Artikel ur Världens Historia nr 1/2010

Klicka på bilderna för större version.

IMG

 

 

 

 

 

 

De olika bombtyperna / Gasbomber Del 4

Gasbomber har i allmänhet samma vikt som minbomberna. Enligt gängse uppgifter fodras för gasbeläggning av ett område av 10 kvadratkilometer en gasmängd motsvarande 120 ton gas. Då bomben till 70 % av sin vikt kan innehålla gas, skulle sålunda för gasbeläggning av den angivna ytan krävas en bomblast på 170 ton. Detta motsvarar den sammanlagda lastförmågan hos 170 medeltunga bombplan. Det krävs sålunda ungefär lika många bombplan för en effektiv gasbeläggning av stadsbebyggelsen i Malmö.

De olika bombtyperna / Brandbomber Del 3

Brandbomben som är den tredjetypen, är i regel obetydlig till dimensionerna men fälls i stället i så mycket större antal. Vikten uppgår till 1 – 10 k, och för vissa typer går den upp till 25 – 50 kg. I allmänhet är de lätta brandbomberna konstruerade efter den principen, att bomben skall äga förmåga att slå igenom ett tak, en bensintank eller ett lättare hölje och sedan fatta eld och brinna under hög värmeutveckling.  Bombens brännbara ämnen består av elektron eller termit – en blandning av aluminium och järnoxid. Andra brandbomber, är fyllda med fosfor, som tänds och sprids vid nedslaget av en sprängsats.

Bomberna används mot bebyggelse, industrier, oljeupplag, i vissa fall mot skog och även mot befästningsanordningar. I regel fälls inte brandbomber enbart utan vanligen samtidigt med spräng- eller minibomber. Det är även, vanligt att förnyade bombanfall görs efter fällning för att förhindra släckning av uppkomna bränder.

De olika bombtyperna / Minbomben Del 2

Minbomben är den vanligaste bombtypen: den avses för åstadkommande av skador mot byggnader, skyddsrum, broar, hamnanläggningar, oljecisterner m fl motståndskraftiga mål. Bombvikten varierar mellan 50 – 500 kg.

Bombkroppen består av relativt tunt gods, och sprängladdningen är proportionsvis mycket stor. Den uppgår till 50 – 60 % av bombvikten. Bombens huvudsakliga verkan, minverkan, förorsakats av det häftiga gastryck, som uppstår vid brisaden. Brisaden inträffar i regel efter fördröjning d v s sedan inträngt t ex i ett hus och passerat ett antal trossbottnar.  I husets nedre del sker brisaden, och av gastrycket slungas de bärande väggarna ut, och de ovanför befintliga våningarna störtar ned över den bortsprängda bottenvåningen. Den av brisaden uppstående luftstöten, som i regel riktas åt visst håll drar med sig den omgivande luften, vilket kan åstadkomma en luftförtunning med åtföljande luftsugning mot detonationsplatsen. Denna sugning kan på samma sätt som själva luftstöten med åtföljande luftsugning detonationsplatsen.  Denna sugning kan på samma sätt som själva luftstöten åstadkomma ödesdiger skadeverkan.

De ovan beskrivna skadorna på byggnader gäller i regel sådana av äldre typ. I moderna hus av stål och betong har bomberna visserligen i regel svårare att tränga genom trossbottnarna, som i detta fall oftast utgörs av armerad, och man har sett exempel på att den tunna väggarna  kan ”blåsas” ut, utan att den bärande stålstommen störtat samman.

Om en bomb briserat på en gata eller torg uppstår en mingrop, och ledningar av olika slag bryts sönder. Gasverksledningarna med sitt lättantändliga innehåll råkar ofta i brand. Luftstöten riktas emellertid inte rakt åt sidorna utan i konform uppåt. Kringliggande byggnader skakas därför inte vid marken utan ett stycke ovanför och uppåt.

De olika bombtyperna / Sprängbomber Del 1

Bomber är konstruerade och dimensionerade med hänsyn till de mål, mot vilka de är avsedda. Man särskiljer på fyra bombtyper; sprängbomber, minbomber, brandbomber och gasbomber.

Sprängbomber består av en bombkropp- med relativt tjocka väggar och en inuti denna befintlig sprängsats, i regel av trotyl. Bombvikten varierar mellan 10-25 kg. Bomberna är försedda med känsliga nedslagsrör, som gör att den briserar mot mark eller vatten, innan den hinner tränga ned, varvid bombkroppen sprängs sönder i ett stort antal stycken – skrot. De används i regel mot levande mål, som är oskyddade, t ex människor på gator och öppna platser, trupper o s v.

Sprängbomber kan även användas mot levande mål under mindre motståndskraftiga täckningar. De är då inställda för fördröjd brisad, d v s så, att brisaden inträffar först när bomben trängt genom täckningen.

S/S Oddevolds ombordläggning 1942

ODDEVOLD

S/S Oddevold. Bild SMM Fo215844

KATTEGATT

S/S Kattegatt. Bild SSMH Fo213828

 

Ett av de mindre svenska malm fartygen var S/S Oddevold. Den 28 november 1942 framfördes hon med reducerad fart mot Kielkanalens först sluss vid Hotenau. Ett fartyg på utgående sluss närmade sig det svenska malm fartyget med hög fart. Oddevold girade undan men genom säregen manövrering rände det mötande fartyget nästan vinkelrätt in i Oddevolds mittskeppsparti.  Det påkörande fartyget var den svenska ångaren S/S Kattegatt.

Oddevold fick svåra skador och började genast vattenfyllas. Det fanns ingen tid att sjösätta livbåtarna, utan man fick nöja sig med att hinna få den aktra flotten i sjön. Efter några minuter sjönk båten. Besättningen som befann sig på flotten bärgades av kanallotsens motorbåt. Smörjaren och två eldare som hade frivakt och befunnit sig i skansen när kollisionen inträffade omkom.

Orsaken till ombordläggningen var att den tyska lotsens agerande.  Oddevold var väjningsskyldig och manövrerade rätt. Kattegatt svarade med en omotiverad gir.

S/S Oddevold sjönk inom ett område där tyskarna som inte ville ha några vrak. Haveristen bärgades och togs till ett tyskt varv där det reparerades.

 

Dramatik på S/S Lidingö utanför Falsterbo 1942

LIDINGÖ BILD

S/S Lidingö. Bild SMM Fo214533

BELOS

S/S Belos. Bild SMM Fo209062

 

S/S Lidingö ägd av Rederi AB Rex i Stockholm och under befalla av F. B. Olsson avseglade den 1 april 1942 från Helsingborg där hon klassats och mönstrat på ny besättning för att segla till Oxelösund där hon skulle lasta malm till Tyskland. Den 6 november var åter Lidingö på väg med sin last, resan går från Luleå till Hamburg. När hon befinner sig i Fehmarn Bält vid femtiden på morgonen exploderar en brittisk magnetmina om babord mitt för treans last lucka. Fartyget skadades svårt och började sjunka. Befälhavaren gav då order om att överge fartyget. De skeppsbrutna räddades av S/S Belos från Helsingborg. Vid genomräkningen av besättningen saknades lättmatros Karl Nilsson.  Från Belos sjösattes en motorlivbåt som skulle söka efter den saknade. När man kom över till Lidingö , upptäckte man Nilsson på akterdäck där han försökt lösgöra en flotte. Belos livbåt tog upp den saknade sjömannen. Alla 34 man landsattes av Belos i Helsingborg.

Djupet för förlisningen var dock bara åtta meter, varför Lidingö stod på botten med däcket ovan vatten. Nu inleddes ett intensivt bärgningsarbete och man kunde lyfta henne den 5 april och bogseras till Kockums i Malmö för reparation.

Infanteriskjutvapen under beredskapsåren. Del 2

GEVÄR 96

Gevär m/96. Bild från webben.

 

 

1

Vapen fakta från Kanonerna på Djuramåsa, av Johan Andrée.

 

Gatustrid-Östermalm-April-1

Främst gevär m/96, bakom syns Kg m/21 eller Kg m/37. Bild från Krigsarkivet i Stockholm.

bajonett_m96

Bajonett m/96. Bild från webben.

2

Vapen fakta från Kanonerna på Djuramåsa, av Johan Andrée.

Kpist m 37 - 39

Kpist m/37 – 39. Bild från webben.

 

6

Vapen fakta från Kanonerna på Djuramåsa, av Johan Andrée.

111._resultat

Kpist m/39. Bild från Krigsarkivet i Stockholm.

 

 

kg21h900

Kg m/21. Bild från webben.

 

7

Vapen fakta från Kanonerna på Djuramåsa, av Johan Andrée.

 

 

6,5 mm kulsprutegevär m 21

Kg m/21. Bild från Krigsarkivet i Stockholm.

 

kg37_901h

Kg m/37. Bild från webben.

 

8

Vapen fakta från Kanonerna på Djuramåsa, av Johan Andrée.

Försvarsstaben-Neg.3362

Kg m/ 37. Bild från Krigsarkivet i Stockholm.