månadsarkiv: januari 2016

Tysk nödlandning den 30 augusti 1944

Junkers 88 G-1 nummer 7 a

Junkers 88 G-1. Bild rån webben.

Junkers 88 G-1 nummer 7

Junkers 88 G-1. Bild från webben.

Ett tyskt nattjaktplan av typ Junkers 88 G-1 tillhörande 4./NJG 3 havererade i Östersjön 50 km NNV om Stolpmünde den 30 augusti 1944 till följd av motorstörning. Troligen var planet ute på övningsflygning från sin bas i Danmark när olyckan inträffade. Enligt tyska dokument var det motorstörning som orsakade olyckan men det är troligt att det deltog i den nattliga jakten på allierat bombflyg. Radiotelegrafisten Gfr. Jamerau räddades av ett fartyg och fördes till Danmark. Föraren Ofhr. Gerhard Wartenberger hittades i havet vid Sysne på Gotland den 19 oktober. Redan den 1 september hade man funnit navigatören Ogfr. Karl Tugend drunknad även han vid Gotland. Båda begravdes vi Östergarn och deras gravplats har sedan flyttas till Trelleborg.

Besättning: Ofhr. Gerhard Wartenberger (F) †, Gfr. Jamerau (Bf), Ogfr. Karl Tugend †.

TYSK KRIGSGRAV 2

Tyska krigs gravar på Norra Kyrkogården i Trelleborg. Bilder från SFF hemsida. Foto Bengt Persson.

Förkortningar:

Ofhr = Oberführer (brigadgeneral) (ser ut vara Waffen-SS-grad?)

Gfr = Gefreiter (korpral/manskap)

Ogfr = Obergefreiter  (vicekorpral/manskap)

F = Flugzeugführer (förare)

Bf = Bordfunker (telegrafist/radiooperatör)

 

 

 

Tysk nödlandning den 11 april 1944

JAKTPLAN

Messerschmitt Me 410. Bild från webben.

Den 11 april 1944 var en händelserik dag i Skåne. Över 900 bombplan ur USAAF sänds mot olika mål i Tyskland. Efter anfallet saknades 60 plan och nio av dessa hamnade i Sverige. Under förföljande av de amerikanska bomförbanden kom en Messerschmitt Me 410B-1, 3U+KM, att passera in vid Simrishamn. Under överflygningen av Sölvesborg öppnade luftvärnet eld och det tyska planet träffades och totalhavererade. De båda tyskarna ombord omkom omedelbart vid kraschen. Efter en stund upptäcktes att en svensk värnpliktig, Nils Einar Ebbe Holmberg, saknades. Han ingick i flygfältsplutonen och hade på sin cykel varit på väg från sin förläggning till flygfältet när det tyska planet havererade. Senare framkom att Holmberg hade träffats av flygplanet när detta slog ner mitt på den lilla vägen som ledde till flygfältet i Sövde. Tyskarna begravdes först i Sövde men kvarlevorna flyttades 1966 till Trelleborg.

Besättning: Fw. Josef Kaulartz (F) †, Fw. Max Werner Schultz (Bf) †.

TYSK KRIGSGRAV 2

Tyska krigs gravar på Norra Kyrkogården i Trelleborg. Bilder från SFF hemsida. Foto Bengt Persson.

Förkortningar:

Fw = Feldwebel (furir/underofficer)
F = Flugzeugführer (förare)
Bf = Bordfunker (telegrafist/radiooperatör)

Messerschmitt Me 410B-1 nummer

Ytterligare en bild på Messerschmitt Me 410B-1. Bild från webben.

 

 

 

Tysk nödlandning den 22 januari 1944

JU 88 A RÄTT BILD nr 4

Junkers Ju 88 A – 12 . Bild från webben.

Under en flygövning den 22 januari 1944 med en Junkers Ju 88 A – 12 (NA+QB) ur FFS B 34 utanför Kastrup i Danmark havererade planet i Östersjön och samtliga i besättningen omkom. Kvarlevorna efter Gfr. Bernhard Vieth återfanns redan samma dag på svenskt farvatten och begravdes sedan den 29 januari på Norra Kyrkogården i Trelleborg. De övriga tre förolyckade besättningsmännen är fortfarande rapporterade som saknade.

Besättning: Ofw. Wilhelm Matetzki (FL) (MIA), Gfr. Stefan Smalders (BfL) (MIA),
Gefr. Bernhard Vieth (Bs) †, Gfr. Heinz Cronauer (Bs) (MIA)

TYSK KRIGSGRAV

Gefr. Bernhard Vieth grav på Trelleborgs kyrkogård. Bilder från SFF hemsida. Foto Bengt Persson.

Förkortningar:

Ofw = Oberfeldwebel (överfurir/underofficer)
Gfr = Gefreiter (korpral/manskap)
Gefr = Gefreiter (vicekorpral)
FL= Flugzeugführer (förare)
BfL = Bordfunker (telegrafist/radiooperatör)
Bs = Bordschütze (flygskytt)
MIA = Missed in action ( saknad, ingen känd gravplats)

 

 

Sverige och censuren 1939 – 1945

17._resultat - Kopia

Bilden har ingen anknytning till texten. Bild från Krigsarkivet i Stockholm.

Censur utövades även i Sverige, under kriget trots att statsmakten sade sig vara neutral.  I själva verket hukade sig regeringen under hotet av ett eventuellt tyskt angrepp, och det fanns gott om tyskvänliga svenskar i maktpositioner. Statens informationsstyrelse grundades 1940 och fungerade fram till 1945. Den sorterade under Utrikesdepartementet, och såg till att sprida såväl väl valda rapporter från kriget som propaganda till den svenska allmänheten, men den granskade även pressen och gav dem direktiv om vad de fick trycka. Yttrandefriheten blev starkt inskränkt, och redan 1939 fick flera dagstidningar med uttalade antinazistiska sympatier transportförbud, vilket innebar att de inte kunde levereras till sina läsare. En raffinerad form av censur med andra ord.

Tysk nödlandning den 29 september 1943

 

25.9.1941 Bildfolge: Ein Oberbürgermeister fliegt an die Front. Oberbürgermeister, Kreisleiter Dr. Rickel besucht das Lehrgeschwader 1, das seine Friedensgarnison in Greifswald hat, bei seinem Einsatz in Griechenland und Afrika. Rückflug von Afrika. In dichtem Verbandsflug geht es dem europäischen Kontinent zu. Ju 88, die Beherrscherin des östlichen Mittelmeeres! Die Ju 88 des Geschwaderkommodore [Major Friedrich Karl Knust] auf dem Rückflug von Afrika

Junker 88A-4. Bild från webben.

En Junker 88A-4 med fyra mans besättning havererade den 29 september 1943 i vattnet en kilometer utanför Kahlberg numera Krynica Morska i Polen). Hela besättningen omkom och den 20 november återfanns kroppen efter spanaren Uffz. Erich Gluch vid Ungskär. Begravningar äger rum i Torhamn den 27 november (senare flyttades graven till Trelleborg). Två av flygarna begravdes i Tyskland medan den tredje fortfarande är saknad.

Besättning: Olt. Adolf Bäumer (F) (MIA), Uffz. Erich Gluch (B) †, Uffz. Hans Horster (Bf) †Tyskland, Fl. Alfons Engmann (Bs) †.

Förkortningar:

Olt = Oberleutnant (löjtnant/officer)
Uffz = Underoffizer (underofficer)
Fl = Flieger (menig/manskap)
F = Flugzeugführer (förare)
B = Beobachter (navigatör/spanare)
Bf = Bordfunker (telegrafist/radiooperatör)
Bs = Bordschütze (flygskytt)
MIA = Missed in action ( saknad, ingen känd gravplats)

TYSK KRIGSGRAV 2

Tyska krigs gravar på Norra Kyrkogården i Trelleborg. Bilder från SFF hemsida. Foto Bengt Persson.

Tysk nödlandning den 14 juli 1941

Ju 52 3m nummer 1

Junkers Ju 52/3m. Bild från webben.

Den 14 juli 1941 över södra Öresund havererade en Junkers Ju 52/3m med fem mans besättning. Samtliga omkom och Ofw. Martin Speigl påträffades senare vid Kögebukten. Begravning skede den 9 augusti i Ystad. Efter krigsslutet är graven flyttad till Trelleborg. Ytterligare två man påträffades och ligger begravda i Danmark medan två andra fortfarande saknas.

Besättning: Ofw. Martin Speigl †, Uffz. d.R Hans Tkalec †Danmark , Uffz. Helmut Wirth (MIA),
Gfr. Viktor Lechner (MIA), Heinz Rutenberg †Danmark.

TYSK KRIGSGRAV 2

Tyska krigs gravar på Norra Kyrkogården i Trelleborg. Bilder från SFF hemsida. Foto Bengt Persson.

Förkortningar:

Ofw = Oberfeldwebel (överfurir/underofficer)
Uffz = Underoffizer (underofficer)
Gfr = Gefreiter (korpral/manskap)
MIA =  Missed in action ( saknad, ingen känd gravplats)

 

 

Tysk nödlandning den 14 mars 1943

BV 138 RÄTT BILD nr 2

Flygplanstyp BV 138C. Bild från webben.

Den 14 mars 1943 havererade en BV 138C, BD+EU tillhörande Erg.Kü.Fl.St. under en övningsflygning utanför Köpenhamn. Planet hade en besättning på fyra man. Samtliga ombord omkom vid kraschen. En av piloterna Lt. Anton Lang hittades vid Hällevik och begravdes på Norra Kyrkogården i Trelleborg den 24 maj. Övriga tre besättnings män återfanns även de och begravdes i Danmark.

Besättning: Lt. Anton Lang (F) †, Lt. Werner Stangeberg (F) †Danmark,
Fw. Georg Keller (Bm) †Danmark, Uffz. Hans Joachim Neuman (Bm) †Danmark.

TYSK KRIGSGRAV

Lt. Anton Lang grav på Trelleborgs kyrkogård. Bilder från SFF hemsida. Foto Bengt Persson.

Förkortningar:

Lt = Leutnant (fänrik/officer)
Fw = Feldwebel (furir/underofficer)
Uffz = Underoffizer (underofficer)
F = Flugzeugführer (förare)
Bm = Bordmechaniker (färdmekaniker)

 

Ubåtar under beredskapsåren

 

HMS U1, i tjänst 1942 – 1960.
Bild SSMH, Fo196381
HMS U2, i tjänst 1943 – 1961.
Bild SSMH III226
HMS U3 , i tjänst 1943 – 1963.
Bild SSMH MM1887
HMS U4, i tjänst 1944 – 1963. Ombyggd till jaktubåten HMS Forellen.
Bild SSMH, Fo200322
HMS U 5, i tjänst 1944 – 1963. Ombyggd till jaktubåten HMS Abborren.
Bild SSMH, Fo88527A
HMS U6, i tjänst 1944 – 1963. Ombyggd till jaktubåten HMS Siken.
Bild SSMH, Fo88528A
HMS U7, i tjänat 1944 – 1963. Ombyggd till jaktubåten HMS Gäddan.
Bild SSMH, Fo88529A
HMS U8, i tjänst 1944-1964. Ombyggd till jaktubåten HMS Laxen.
Bild SSMH, DO14948
HMS U9, i tjänst 1944 – 1964. Ombyggd till jaktubåten HMS Makrillen.
Bild SSMH, Do14945

Ubåt typ Hajen:
HMS Hajen, i tjänst 1920 – 1943.
Bild SSMH, Fo5759A
HMS Sälen, i tjänst 1918 – 1942 / 1943 ?
Bild SSMH, MM1301
HMS Valrossen, i tjänst 1918 – 1943
Bild SSMH, MM1191

Ubåt typ Bävern:
HMS Bävern, i tjänst 1921 – 1944.
Bild från Flottansmän Malmö
HMS Illern, i tjänst 1921 – 1943.
Bild från nätet.
HMS Uttern, i tjänst 1921 – 1944
Bild SSMH, Fo182458
HMS Valen, i tjänst 1925 – 1944
Bild SSMH, I54

Ubåt typ Draken:
HMS Draken, i tjänst 1929 – 1948.
Bild SSMH, Fo89723A
HMS Gripen, i tjänst 1929 – 1947.
Bild SSMH, Fo196571
HMS Ulven i tjänst 1931 – 1943.
Bild SSMH, Fo200332

Ubåt typ Delfinen II:
HMS Delfinen II, i tjänst 1936 – 1953.
Bild SSMH, Fo65391
HMS Nordkaparen, i tjänst 1936 – 1953.
Bild SSMH, Fo89074A
HMS Springaren, i tjänst 1937 – 1953.
Bild SSMH, Fo200265

Sjölejonetklass:
HMS Sjölejonet, i tjänst 1938 – 1959
Bild SSMH, DO14946:2
HMS Sjöbjörnen, i tjänst 1939 – 1964.
Bild SSMH, Fo200239
HMS Sjöhunden, i tjänst 1939 – 1960.
Bild
HMS Svärdfisken, i tjänst 1941 – 1959.
Bild SSMH, Fo88543A
HMS Tumlaren, i tjänst 1941 – 1961.
Bild SSMH, Fo200321
HMS Dykaren, i tjänst 1941 – 1959.
Bild SSMH, Fo88433A
HSM Sjöhästen, i tjänst 1941 – 1963.
Bild SSMH, Fo88538A
HMS Sjöormen, i tjänst 1941 – 1964.
Bild SSMH, Fo200262
HSM Sjöborren, i tjänst 1942 – 1959.
Bild SSMH, Fo200242

Neptunklassen:
HMS Neptun, i tjänst 1943 – 1966.
Bild SSMH, Fo88698AB
HMS Najad, i tjänst 1943 – 1966.
Bild SSMH, Fo34986A
HMS Näcken, i tjänst 1943 – 1966.
Bild SSMH, Fo192021

sjohunden

HMS Sjöhunden, i tjänst 1939 – 1960. Bild Tomas Johannesson privata arkiv.

Hemvärnet

grupp bild

Hemvärnsstyrka i Munkedal. Mannen hukande till vänster har en 6,5 mm kulsprutegevär m/39, han till höger 9 mm kpist m/37-39 (finska MP 31) – övriga 6,5 mm gevär m/96 eller m/39 (”Mausergeväret”). Bild Bohusläns museum UMFA54429:8428

hemvarnetse 2

Hemvärnsmän 1940. Även hemvärnsmännens uniformer var till en början mycket bristfälliga och bestod endast av en båtmössa och en armbindel. Bild från webben.

Klicka på bilden för större version.

Den 29 maj 1940 beslöt riksdagen att ett riksomfattande hemvärn skulle blidas. Bakgrunden till beslutet var förslag från pressen och enskilda militärer under hösten 1939 att utnyttja den efter krigsutbrottet kraftigt ökande försvarsviljan till att rekrytera ett frivilligt försvar. Efter Sovjets anfall mot Finland i slutet av november 1939 ökade oron ännu mer inom landet för vårt försvar. Detta gjorde att man inom försvarsdepartementet och andra försvarsmyndigheter arbetade snabbt och obyråkratiskt för att skapa ett hemvärn. Långt innan det formella beslutet i riksdagen var fattat var organisationen och stora delar av rekryteringen klar.

Tillströmningen till hemvärnet blev mycket stor. I juni 1940 var redan 85 000 anmälda. Detta med förde att man fick problem med utrustningen. Under första året kunde inte varje hemvärnsman få ett eget gevär. En av orsakerna var att Sverige hade lånat gevär till Finland under vinterkriget.

Även hemvärnsmännens uniformer var till en början mycket bristfälliga och bestod endast av en båtmössa och en armbindel. Efter hand blev utrustningen bättre och från 1942 var den tillfredsställande. En annan flaskhals var utbildningen, som löstes delvis okonventionellt genom en korrespondenskurs genom Komparativa Förbundets brevskola. Man tog även radion till hjälp och speciella hemvärnsprogram sändes där man fick lektioner i vapentjänst mm.

Hemvärnets uppgifter enligt försvarsminister Per-Edvin Sköld var ”att snabbt oskadliggöra fallskärmstrupper eller på annat sätt landsatta eller över landgränsen kommande fiender eller smärre patruller och avdelningar eller styrkor, samt i viss utsträckning delta i luftvärnet.”

De som gick med i hemvärnet var framförallt män som var över eller under värnpliktsålder.

 

 

MC 1

MC-ordonnans ur hemvärnet. I pannan bär han motorcykelglasögon och på ryggen en karbin. 1941. Bild Nordiska Museet NMA.0050775

Klicka på bilden för större version.