Ransoneringen i Sverige under beredskapsåren; Kläder och skor

FAMILJ

Familj i Pildammsparken, Malmö. Foto: Erik Liljeroth, © Nordiska museet

Förutom livsmedel blev kläder och ransonerade. För klädinköp fick man göra av med ”120 poäng” per person under 18 månader. Detta räckte för en man till en kostym, ett par sommarbyxor, två skjortor, en pyjamas, en undertröja, två par kalsonger, två löskragar, tre par strumpor, ett par vantar, ett par raggsockor, ett par badbyxor och fem näsdukar.

Även här hade man ett ersättningsmedel, cellull, som var en cellulosafiber. Enligt dåtida experter kunde man blanda bomull och ull med upp till 30 % utan kvalitén försämrades. En uppfattning som inte delades av konsumenterna, vilka klagade över att kläderna inte tålde slitage, krympte och tappade passformen efter tvätt. Under de första krigsåren betydde modet ganska lite. Det var viktigare att kläderna var varma och höll förkrigskvalitet. I dåtidens damtidningar fanns många tips på hur man kunde sy om och ändra gamla kläder.

Den skoransonering som infördes innebar ett par skor för män och två par skor för kvinnor under ett och ett halvt år. Ersättningsprodukter var grangummisula som producerades av Viskafors Gummifabrik. De höll i fyra veckor.

KLÄDER ANNONS

Klicka på bilden för större version.

 

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *