månadsarkiv: november 2015

Ränneslättsolyckan den 6 mars 1943

RÄNNSELA

Stenen som är rest till minne av Ränneslättsolyckan. Bild från webben.

En av de svåraste olyckorna under beredskapsåren inträffade i Eksjö den 6 mars 1943 på Ränneslätt, under en förevisning med skarpa sprängladdningar.
En nyinryckt trupp tillhörande Kungl. Jönköpings-Kalmar regemente (I12) övades inför en förestående manöver i Värmland.

Instruktören var den 21-årige korpralen Lars Fagergren från Kalmar.

Fagergren, hade just gått igenom hur aptering av elektrisk tändare till pansarladdning och inpräntat vikten av försiktighet vid hanteringen; det räckte att föra kabalen till batteriets poler för att aktivera tändhatten och utlösa detonationen. Fagergren höll tändkabeln i den ena handen och ett ficklampsbatteri i den andra efter förevisningen och vad som sen troligen hände var att han tappade greppet och att kablarna av en olyckshändelse kom att snudda vid batteriet.
Fagergren och de soldater som stod närmast honom slets i stycken. De övriga soldaterna vräktes omkull av tryckvågen eller kastades flera meter upp i luften.

Sammanlagda dödssiffran vid olyckan var 11 man och flera av de som överlevande olyckan fick men för livet.

Ränneslättsolyckan/SVOF

 

Explosion i en hangar vid Västgöta flygflottilj i Karlsborg den 30 maj 1940

Klicka på bilden för större version.

En kraftig explosion inträffade den 30 maj 1940 vid Västgöta flygflottilj i Karlsborg.

Händelsen är en av de mest spektakulära i Flygvapnets historia under andra världskriget. Sjuttonårige volentären Ernst Adolf Andersson-Rudolf var en galning som var helt fascinerad av sprängämnen och explosioner samt vapen. Han hade tömt övningsbombers detonationsdosor som skulle explodera när övningsbomberna – oftast gjorda i cement- träffade marken, samlat på sig krutet och började tillverka egna pyrotekniska vapen.

Vid det här tillfället gick något snett när han av oförsiktighet/okunskap drämde till en knallhatt och i samband med detonationen antändes tändrör till riktiga bomber som låg i en lår intill verkstadsbänken.

Explosionen hade en sprängverkan motsvarande 20 kg dynamit och vid olyckan förstördes  Andersson-Rudolf kropp helt.

Det var rena turen att det endast var ett fåtal personer i hangaren vid
explosionstillfället. I angränsade lokaler , där väggar och tack rasade, dog värnpliktige Karl Henrik Gerhard Bengtsson och skadade tre andra svårt; av dessa avled följande dag värnpliktige David Einar Lund.

Flygpionjären Kurt Björkvall och hans mekaniker Hans Björkman befann sig efter ett flygpass vid F6 Karlsborg i en hangar som låg nära vapenförrådet när olyckan inträffade. Både Björklund och Björkman omkom vid explosionen. Märkligt nog kom Björkvalls flygplan att knappast
skadas överövertaget – en liten projektildel gick rakt igenom planer utan att skada några som helst vitala delar.

Björkvall var ingen flygpionjär i ordets mening – han var civilt utbildad vid en flygskola 1929, innehade trafikflygförarcertifikat, hade deltagit i F 19 under vinterkriget 1939-40 och hade blivit känd för sin Atlantflygning 1936. Fram till sin död var han och hans Waco som köpts in i USA inhyrda som målbogserare i Flygvapnet.

I den undersökning som gjordes efter olyckan uppdagades Andersson-Rudolfs intresse för sprängmedel och att hans kamrater var rädda för honom och hans mani. Hans ”plundring# av kruttillsatser ledde till att man började undersöka om det saknades något i de bombupplag som fanns ute på flygplatsen och som hade medförtstillbaka från Finland efter att Vinterkriget slutat. Bomberna låg upplagda för att omedelbart kunna tas i bruk. Till stor visade det sig nu att de flesta bomber var obrukbara, men detta berodde inte på nämnde Andersson-Rudolf utan ”sabotaget” måste ha skett tidigare, kanske på F 21 Luleå där de legat ett kort tag innan de transporterades till F 6 Karlsborg. Hela affären hemligstämplades i namn av rikets säkerhet och de anhöriga till de omkomna fick aldrig någon information om vad som hade hänt!

 Läs mer på webben. 

Västgöta flygflottilj/Svenska Wikipedia

Kurt Björkvall/Svenska Wikipedia

Kurt Björkvall och Uno Ranch två flygare/En blogg i det blå

Kurt Björkvall/Finska vinterkriget

 

 

 

 

 

 

 

 

Tågolycka i Tyringe den 12 februari 1942

TYRINGE 2

Bild vykort.

Fem minuter över sex på morgonen torsdagen den 12 februari 1942,  inträffade en mycket svår sammanstötte mellan ett militärtåg med ett stilla stående godståg vid ingång till Tyringe.

Tågklareraren på Tyringe station hade tillåtit militärtåget köra in på ett felaktigt spår. På detta spår stod för tillfället ett fjärrgodståg, som nyligen hade inkommit från Hässleholm. Distriktschefen för järnvägen omtalade att tågklareraren lagt oriktig tågväg för det från Västra Torup inkommande tåget.

Fem militärer miste livet och 15 andra skadades vårt blev svårt .

 

 

f

Tågolycka i Laholm den 25 januari 1944

LAHOM

Bild vykort.

Strax före kl. 05 på torsdagsmorgonen den 25 januari 1944 påkördes nattsnälltåget Göteborg – Malmö på Laholms bangård av efterföljande fjärrgodståg, varvid två personer dödades. Sista vagnen i nattsnälltåget, som var en postvagn, skadades svårt liksom godstågsloket, vilket körde in i tågsättet på stationen. Förste postassistenten på nattsnälltåget och lokföraren på godståget, dödades vid kollektionen. Ett biträde i postvagnen och maskinbiträdet på godstågsloket fick mindre skador.

Nattsnälltåget i fråga gör i vanliga fall icke något uppehåll i Laholm, men eftersom ett framförvarande godståg icke inkommit till Grevie, måste snälltåget stoppa i Laholm. Synen på platsen efter olycksplan var beklämmande.

När man gjort de första undersökningarna  angående orsaken till olyckan framgick det att tjänstgörande tågklareraren i Laholm försummat att ställa infartssignalen till stopp efter snälltåget. Signalen visade sålunda fri fart för det efterföljande godståget.

Under det förberedande förhör som  hölls redan samma dag, tog tjänstgörande tågklareraren  på sig vållandet till olyckan genom att han inte gett stoppsignal för det påkörande tåget.

Uppgifterna hämtade ur Signalen 1944 nr 5, s. 7 och nr 16, s. 3 samt Ånghwisslan nr 2276, s. 20. Ånghwisslans notis är ett klipp ur Ljungby-Posten tisdagen den 25 januari 1944.

Bild vykort.

 

 

Första numret Aftontidningen1942

AFTONBLADET

Bild från webben.

Första numret av socialdemokratiska ”Aftontidningen” utkommer den 26 mars 1942. Tidningen startades av LO som en motvikt mot det mycket tyskvänliga Aftonbladet. Redaktör var Frans Severin.

Tidningen lades ned den 3 november 1956, då LO i stället börja ge ut Aftonbladet efter att ha köpt den och morgontidningen Stockholms-Tidningen av Torsten Kreuger.

HMS Ulven olyckan den 15 april 1943

 

Klicka på bilden för större version.

Den svenska ubåten HMS Ulven, försvinner den 15 april 1943, först den 5 maj hittas hon minsprängd på svenskt vatten utanför Marstrand efter tre veckors sökande, ingen i besättningen på 33 man överlevde.

Natten till den 16 april gick officerare runt på öarna och vädjade fiskare om hjälp, varenda tillgänglig fiskebåt med besättning ställde upp och gick ut för att bistå marinen. Trots ett  intensivt sökande efter Ulven återfanns  vraket  först den 5 maj sydväst om Stora Pölsan  utanför Göteborgs norra skärgård av fiskebåten GG 195 Normy med skeppare Manne Johansson och hans besättning,

Efter tre veckors intensivt sökande var gåtan om Ulvens tragiska försvinnande löst. Ulven var sprängd i förskeppet av en förankrad tysk mina och hade gått till botten med sådan kraft att den hade tryckt in hela förstäven i bergbotten.

Cirka 1 500 man deltog  i sökandet efter Ulven  och var det största räddningsoperation som någonsin organiserats vid denna tid i Sverige.

Efter upplyftning och bärgning fördes Ulven långsamt genom Göteborgs skärgård.  Först den 2 augusti var Ulven helt bärgad och torrlagd, och de 33 omkomna besättningsmännen kunde samtliga omhändertas. Endast ubåtens  kock klarade sig undan katastrofen, i och med att han satt i arrest vid det aktuella tillfället.

De omkomna jordfästes den 4 augusti 1943.

Omkomna:

Kapten; Eskil Gustav Hedelius. Löjtnant; Lennart Westerlund. Flaggubåtsstyrman; Vilhelm Jansson. Ubåtsstyrman; Tage Malm. Flaggubåtsmaskinist; Erik Lindgren. Fänrik; Stig Liljegren. Torpedmästare; Sven Andersson. Ubåtsmaskinister;  John Olsson, Nils Amboldt, Gustav Roslund och Arne Jönsson. Furirer: Gösta Pettersson, Stig Greko, Bror Björkqvist, Bengt Nicklasson, Hjalmar Ekström, Nils Hallberg, Oskar Lindsjö, Karl Nilsson, Karl Bolander, och Sten Jansson. Sjömännen:  Helge Larsson, Karl Strömberg, Ove Strömberg, Erik Flodin,  Karl Löwenborg,
Karl Rydberg, Ove Persson och Karl Holm. Värnpliktiga; Alf Utbult, Johan Andersson. Karl Andersson och Lars-Erik Tornberg.

Läs mer på webben. Det finns mycket mer att läsa än dessa länkar om olyckan på webben.

HMS Ulven/Svensk Wikipedia

Ulvenkatastrofen/Svenska Wikipedia

Ulven förlisningen/Svt.se/Nyhete

Se reportage om Ulven på YouTub

 

 

 

Olycka vid fälttjänstövning Helag mars 1944

Minnestavla_över_fältjägare

Minnestavla över olyckan 1944. Bild från webben.

Under en fälttjänstövning i trakten av Helags omkom i början av mars 1944 tre soldater.
Helge Skogh från Lockne, Bertil Ström från Östersund och Hans Östergren från Sundbyberg.
De ingick i en förpluton om sammanlagt fjorton man på marsch från Helags fjällstation mot Bruksvallarna. Plötsligt utbröt det en hård snöstorm. Fem man kom bort från plutonen. Två återfanns vid liv, men de ovannämnda tre frös ihjäl på fjället.

Text från Kungliga Jämtlands Fältjägarregementes hemsidas på webben.

Läs mer på webben.

Jämtlands Faltjägarna Historik

 

 

Hjälpkryssare under beredskapstiden

Klicka på på bilderna för större format.

Hjälpkryssare var under andra världskriget ofta civila fartyg som tagits i flottans tjänst och bestyckats. Dessa fartyg var vanligtvis snabbgående handelsfartyg eller färjor och bestyckningen utgjordes nästan alltid av äldre artilleripjäser som tagits ut ur förråd. Idén med fartyget var att snabbt få ett hjälpligt örlogsfartyg i tjänst. Luftvärn och medelsvårt artilleri var vanligt förekommande men fartygen saknade ofta effektiv eldledning.

Hjälpkryssare användes för minutläggning och som konvojfartyg, man utrustade även så kallade handelskryssare för att attackera fientliga handelsfartyg.

S/S Marieholm / HMS Marieholm, i tjänat 1934 – 1976 och ägdes fån början av AB Svenska Amerika Linien.

Fartyget förvärvades 1940 av Marinförvaltningen och kom då att betecknas HMS Marieholm. Inledningsvis nyttjades fartyget som radiostation i anslutning till Hårsfjärden radio. Från 1950 tjänstgjorde hon som stabsfartyg i Kustflottan. HMS Marieholm togs ur marin tjänst 1976.

Andra fartyg i Marinens tjänst:

Hjälpkryssa Hjkr 4 Waria, i tjänst 1939 – 1945. Rederiägare Stockholms Rederi AB Svea.

Hjälpkryssare Hjkr 5 Warun i tjänst 1939 – 1945.  Rederiägare Stockholms Rederi AB Svea

Hjälpkryss Hjkr 14 Wiros i tjänst 1939 – 1945. Rederiägare Stockholms Rederi AB Svea

Läs mer på webben.

S/S Marieholm/Svenska Wikipedia

Hjkr 4 Waria/Svenska Wikipedia

Hjkr 5 Warun/Svensk Wikipedia

Hjkr 14 Wiros /Svenska Wikipedia

SMH = Stockholms Sjöhistoriska Museum

Flygolycka vid Simrishamn den 3 april 1945

Klicka på bilden för större version.

Den 3 april 1945 kom ett larm att ett främmande flygplan kommit in på svenskt luftrum i trakten av Simrishamn. Flygflottiljen F 10 på Bulltofta utanför Malmö hade vid tillfället jaktplan stationerade på krigsflygfältet vid Rinkaby utanför Kristianstad och beslöt sända upp två plan för att identifiera och avvisa inkräktaren.

Från Rinkeby skulle således två italienskbyggda jaktplan av typen Reggiane Re 2000 Falco, som i flygvapnet hade beteckningen J20, starta. Det ena planets förare var den 22-årige värnpliktige furiren Harry Nordlund från Ullånger.

Vid starten från Rinkaby blev det något trassel med det ena planet och starten försenades med några minuter. Harry Nordlund beslöt sig dock för att ensam ta sig an uppgiften att avisa det tyska flygplanet som var en Dornier Do 24, ett tremotorigt sjöflygplan bestyckat med tre kulsprutor.

Markstationen på Rinkaby fick vid 12-tiden ett meddelande från piloten att han hade träffats och kort där efter så störtade planet och Nordlund förolyckades vid kraschen.

Det rådde mycket fint väder olycksdagen och sikten var utmärkt och man kan undra varför det tyska planet öppnade eld. En möjlighet kan vara att de tog det svenska planet för ett fientligt plan, då han kom som ensamt jaktplan istället för att skulle ha varit två plan.

Rutinen vid avvisning av främmande plan var att två jaktplan skulle starta samtidigt och följas åt som en enhet. Avvisningen av utländska plan som kommit in på svenskt luftrum var ganska vanligt och i regel odramatiska. Flygplanen bar dessutom den svenska nationalitetsbeteckningen på flygkroppens sidor och vingar.

Läs mer på webben.

Harry Nordlund/Svenska Wikipedia

Harry Nordlund/Lantvärnet

Harry Nordlund/Facebook

Harry Nordlund/SFF