månadsarkiv: augusti 2015

Max Manus

Max Manus, brittisk agent i Norge

Max Manus

Max Manus. Bild från webben.

Max Manus 1914 – 1996. Legendarisk befrielsekämpe, medlem i ”Oslo-gänget”, som ansågs vara andra världskrigets skickligaste sabotagegrupp. Max Manus sprängde flera tyska fartyg i Oslo hamn och var med om att sänka trupptransportfartyget ”Donau”.

Han blev efter kriget kungens livvakt.

Läs mer på webben.
Max Manus – Svenska Wikipedia

Max Manus – Engelska Wikipedia

Om Max Manus liv

 

Tyska konsulatet i Helsingborg

BILD 1 X

Tyska konsulatet,i Helsingborg. Originalbild i Möllevångsgillets arkiv i Helsingborg

Tyska konsulatet, mitt i Helsingborg. Byggnaden som i dag kallas konsul Perssons villa, var säte för det tyska konsulatet under andra världskriget. Konsul var just den nämnde Persson. Bilden är kanske inte precis den som alla uppskattade. Bland flaggorna syns den preussiska flagan samt hakkorsflaggan. Riktigt när bilden är tagen är inte fastställd. Uppe i Landborgsbranten, precis bakom hakkorsflaggan kom en Helsingborgs försvarslinjer att löpa fram.

 

Radio under kriget

Överst från vänster: Uno Stenholm, Sven Jerring, Arvid Eriksson, Bertil Uggla, Erik Abrahamsson (till vänster) och Ludde Genzel (till höger), Tor Mann, Lars-Erik Larsson, Sven Sköld, Sune Waldimir och Thore Ehrling. Bilder från webben.

Radion blev den stora förmedlaren av nyheter, kultur och underhållning i Sverige, och här fanns förmodligen flest antal radiomottagare i välden i förhållande till folkmängden. Den enda kanalen sände riksprogrammet ca 12 timmar per dag med uppehåll på förmiddagen, och slutade vid 10-tiden på kvällen med ”Du gamla du fria”. Nyheter från TT fick man tre gånger om dagen och lästes av bl a Gunnar Dahlgren (bild på honom saknas) och Uno Stenholm.

Sven Jerring blev välbekant genom sina otaliga reportage och sportreferat. De som var barn då har nog inte glömt  ”Efraim Alexander” och ”Barnens brevlåda”.

De inkallade hade egna program bl a ”Givaktlediga” och ”Fältpost från männen i vapenrock”. ”Radiomajoren” Arvid Eriksson svarade på försvars- och militärfrågor och överste Bertil Uggla ledde svenska folket i morgongymnastik  för öppna fönster mitt i vintern.

Bland underhållningsprogrammen var ”Optimisten och pessimisten” med Ludde Genzel och Erik Abrahamsson en folkkär långkörare.

Musiken svarade dock för nästa halva Radiotjänsts sändningstid, och man hade flera egna konsert- och underhållningsorkestrar under ledare som or Mann, Lars-Erik Larsson, Sven Sköld, Sune Waldimir och Thore Ehrling. Men mest populärt var nog grammofonprogrammet, vars innehåll annonserades särskilt i tidningarna.

Läs mer på webben.

Finns det någon som har en bild av Gunnar Dahlgren så var vänlig gör ett inlägg och bifoga bild.

Nödlandning Lerberget den 4 juli 1942

 

Lancasterbombare

Lancasterbombare

På eftermiddagen den 3 juli förberedde tre besättningar från 61 Sqn sig inför uppdraget att fälla minor vid färjelinjen mellan Helsingborg och Helsingör i Öresund.

På kvällen startade tre från Syerston i Nottinghamshire och omkring midnatt kom R5663 i luften. Flygningen över Danmark gick utan missöden men detta ändrades sig snabbt. En av R5663 två huvudbränsletankar träffades av tyskt luftvärn när man nådde trakten kring Helsingör. Minfällningen kunde dock slutföras och föraren svängde in mot Sverige, trots att flygplanet fattade eld vid träffen.

Många svenskar kunde följa dramat på den svenska sidan av sundet då det var klart väder över sundet. Elden i flygplanet spred sig snabbt och förvandlade det till en flammande fackla innan det plötsligt hamnade i vattnet utanför Lerberget norr om Helsingborg.

F/S Williams från Kanada vaknade upp mitt i det brinnande vattnet. Gruvarbetaren Oskar Kristiansson och dennes nittonåriga dotter Aina som var ute med båten plockade upp honom. De fann honom flytande i det brinnande vattnet men den hårda blåsten släckte plötsligt elden och de lyckades få tag i hans uniform de orkade inte lyfta upp honom. Oskar och Aina höll honom fast tills ett par Lerbergsfiskare kom till hjälp och de tog honom i land i sin båt. Han fördes först till Helsingborgs lasarett men överfördes senare till ett militärsjukhus där han under två veckor fick återhämta sig.

F/S Williams internerades i Falun fram till den 31 mars 1943 och flögs tillbaka till England den 2 april med ett brittiskt kurirplan

Flygplansvraket bogseras in till hamnen i Helsingborg och lyftes slutligen upp på kajen den 12 juli 1942. Inne i flygplanet påträffades de sex saknade besättningsmännen som hade omkommit vid kraschen. Jordfästning skedde på Pålsjö kyrkogård den 17 juli.

Filmer under kriget

F 1  F 2  F 3  F 4    F 5F 6KALLE  F 8F 9

F 10  F 11  F 12 xxF 13

Under krigsåren var filmindustrin i full gång, både i USA och Europa och många klassiker som t ex ”Borta med vinden” 1939, såg dagens ljus. I Hollywood var Ingrid Bergman ett stort namn med bland annat ”Gasljus” och ”Klockorna klämtar för dig”, men epoken med Greta Garbo gick mot sitt slut. ”Tvillingarna” 1942 blev hennes sista film. Hitler och hans gäng blev till tacksamt stoff i många filmer, några exempel är ”Diktatorn” och ”Pimpernel Smith” med Leslie Howard. I Tyskland filmade Zarah Leander för fullt.

Även i Sverige pågick ett flitigt filmande. Allvaret ute i välden avsatte djupa spår i många filmer, men det goda skrattet fick också sitt. Några filmer från denna tid: ”Kalle på Spången” med Edvard Persson 1939, ”Med livet som insats” Alf Sjöberg 1940, ”Swing it magistern” med Alice Babs 1940, ”Första divisionen” Hasse Ekman 1941, ”Rid i natt” 1942 och ”Det brinner en eld” 1943 båda i regi av Gustav Molander, ”Hets” 1944 regi Alf Sjöberg, manus Ingmar Bergman.

Bilder från webben.

Litteratur under beredskapen

1X  2X  3X  4X  5X  6X

Läsintresset ökade dramatiskt under krigsåren. Bokhandeln upplevde gyllene tider, biblioteken var livligt besökta och genom läsecirklarnas förmedling kunde man ta del av de nya böckerna. Inom översättningslitteraturen dominerade, då som nu, amerikanska och engelska författare, men det fanns också en rik flora av ny svensk litteratur.

Här några exempel: 1939 kom Ivan Lo Johansson ”Bara en mor” och Harry Martinsson ”Verklighet till döds”. 1940 Karin Boye ”Kallocain” och Ture Nerman ”Europa 1940” (konfiskerad). 1941 Vilhelm Moberg ”Rid i Natt”, Eyvind Johnsson ”Grupp Krilon”, Alice Lyttkens ”Svenska kvinnor”, Frans G Bengtsson ”Röde Orm”. 1943 Lars Ahlin ”Tåbb med manifestet”. 1944 Pär Lagerkvist ”Dvärgen” , Nils Ferlin ”Med många kulörta lyktor”, Karl Vennberg ”Halmfackla”. 1945 Stig Dagerman ”Ormen” och Astrid Lindgren ”Pippi Långstrump”.

Bilder från webben.

Birger Furugård och Sven Olof Lindholm

 

Den 12 augusti 1924 bildades Sveriges första nazistiska parti. Svenska Nationalsocialistiska frihetsförbundet. Grundarna var tre bröder Furugård; Birger, Sigurd och Gunnar. Partihögkvarteret förlades till Molkom i Värmland. Birger Furugård blev partiledare och var under trettiotalet en av Sveriges mest omtalade nazister.

Sina nazistiska idéer hade Birger fått under sin studietid i Tyskland. De nära kontakterna han hade med tyskarna kom också till uttryck i Nationalsocialistiska frihetsförbundets första partiprogram från 1929, som i stort sett var en direkt översättning av de tyska nazisternas program.

Samma år som partiprogrammet skrevs träffade Birger Furugård en meningsfrände; Sven Olof Lindholm, furir på A9 i Stockholm vilken han lämnade för att bli ”politiker” på heltid. Under trettiotalets första år bildade Furugård och Lindholm ett nazistiskt parti under beteckningen Svenska Nationalsocialistiska partiet (SNAP). Riksledare blev Furugård med Lindholm som vice. Högkvarteret förlades till Göteborg. Valet var inte en tillfällighet, eftersom Göteborg och Bohuslän vid denna tid var en av de delar av Sverige som hade de flesta nazistiska sympatisörerna.

Valet 1932 blev en framgång för nazisterna. SNAP fick 15 170 röster. Detta ansågs bra, eftersom partiet bara ställde upp i ett begränsat antal valkretsar. Valframgången kunde emellertid inte lappa ihop den spricka som hade börjat visa sig inom SNAP. Motsättningarna var inte ideologiska utan snarare en maktkamp om vem som skulle leda partiet, Furugård eller Lindholm.

De allt ökade motsättningarna ledde till att partiet splittrades i flera olika fraktioner. Furugårds parti fick namnet Sveriges Nationalsocialistiska parti och Lindholms Nationalsocialistiska arbetarparti.

Efter hand skaffade sig Lindholm greppet om naziströrelsen och i valet 1936 fick hans parti hela 17 483 röster mot Furugårds 3 035. Efter denna förlust upplöstes Furugård sitt parti.

Från 1936 var Lindholms parti således det dominerande. Partiet hade gott om pengar och köpte hus och tryckeri i Stockholm. Därifrån gav man ut tidningen ”Den svenska nationalsocialisten” (1939 bytte den namn till ”Folksocialisten”). För att ge intryck av att vara en helt självständig organisation och inte underordnad det tyska partiet införde man blå skjortor i stället för bruna. Symbolen för partiet blev vasakärven och hälsningsfrasen ”Hell Lindholm”.

Läs mer på webben.

 

 

Sport under beredskapen

Klicka på bilderna för att se dem i större format .

Trots att större delen av den svenska manliga befolkningen låg inkallad, hände mycket inom den den svenska idrotten.

På löparbanorna slog  medeldistansaren Henry Kälarne flera världsrekord, men i början av 40-talet kom Gunder Hägg och han var ännu värre. Bara under 1942 slog han tio. Håkan Lindman vann nästan allt på 110 meter häck. Inom skidsporten dominerade Mora-Nisse längdlöpningen och Sven Selånger backhoppningen.

Andra minnesvärda namn är  kanotisten Gert Fredriksson, obesegrad under många år, cyklisten Sven ”Svängis”Johansson med flera mästerskap, Sally Bauer som simmade över engelska kanalen och Olle Tandberg som vann EM-titeln i tungvikt. Allsvenskan i fotboll pågick , trots att många spelare låg i beredskapstjänst. Målvakten Sven Bergqvist (”Svenne Berka”), Henry ”Garvis” Carlsson, Gunnar Gren och Gunnar Nordahl tillhörde de stora namnen. De tre senare skulle 1948 vara med om att vinna OS-guld i London.

 

Tärnaby under beredskapen 1940

Bilder från GA Jonssons beredskap och hemvärnsövningar.

Gunnar A Jonsson var född den 8 juni 1895 i Jönköping. Han brukade ofta säga att hans årskull var otursdrabbat eftersom de blev inkallade både under första och andra världskriget.

Jonsson deltog i den svenska truppgymnastik laget som vann OS-guld i Antwerpen 1920.

Han avled den 18 augusti 1980.

Bilderna är från dottern Pia  Jonsson , gift Brorsson.